Lyckliga slut

Jag har så svårt för allt negativt. Jag vill bara att positiva saker ska ske i mitt liv och alla andras liv. Alla ska bli glada och lyckliga.

Jag tar negativa saker mycket hårdare nu känns det som.

Jag har inte skrivit det uttryckligt tidigare men ni som har läst mina inlägg kanske har fattat att det är jobbigare nu med negativa saker. Jag försöker få positiva saker i mitt liv. Att bli frisk, akupunktur, boka en spadag med syrran, vara med vänner osv.

Igår kväll var min bästa vän och hennes syster hemma hos mig och vi åt middag.

Jag har alltid gillat att skriva. För ca tio år sedan så skrev jag historier som kunde vara från några wordsidor till ett tiotal wordsidor. Men sådant tog tid och annat blev viktigare i mitt liv efter det.

Jag skulle vilja skriva en lycklig historia om människor som får sitt efterlängtade barn men jag har ingenstans att lägga upp det för eventuella läsare. Det kanske inte ens finns någon som vill läsa det.

Livet är inte rättvist. Det gäller mig och tyvärr många av mina medsystrar. Jag är så hemskt ledsen för Bebiskarusellen och hennes mans skull.

Kommer jag någonsin klara mig igenom någon annan negativ händelse i mitt liv?

Jag får mycket lättare tårar till olika saker.

När jag har svårt att sova brukar jag komma på lyckliga slut som innefattar att jag får barn. Historier som jag kan göra om så att de rör en annan person. Jag fantisera om ett lyckligt slut nu när jag ska försöka somna.