Hur jag mår

Det gör mindre ont på den högra sidan. Det har nästan försvunnit.

Jag börjar undra om den vänstra äggstocken är inaktiv. När jag tänker efter så har jag bara känt saker på den högra sidan och läkarna mest pratat om den den högra äggstocken. Så jag kanske har det problemet också.

Jag tänker en hel del på om det gick eller inte. Men jag kan inte påverka något. Att leva i ovisshet i två veckor känns jobbigt. Nu ska spermierna och ägget ha dött om de inte har mötts. Jag tror inte att jag har blivit gravid nu tyvärr.

Idag är det väldigt kallt ute. Det är fint när det är massor av snö men kylan är jobbig när det är tvåsiffriga minusgrader. Jag längtar efter vår, sol och värme.

--------------------------

I tisdags var det alltså lunch med kollegan som nyss fått barn. Vi lunchade också med kollegan som har tvååriga tvillingar. De pratade mycket om hur jobbigt det var med att ha barn och det är så bra att man är två. Jag lyssnade på det de sa. Han pratade om hans frus förlossning, valet av namn, sömnbristen mm.

Där satt jag redo att åka när som helst till Danmark och lyssnade på dem. Jag kände mig dum som har valt att göra detta till ett kommande barn. Att låta barnet ha en förälder som är trött jämt, som inte får avlastning mm. Men jag kände och känner fortfarande att jag kan klara detta själv. Hoppas bara att jag har rätt.

När han pratade om förlossningen och hur det var när de kom till förlossningen på onsdagen och hon födde på fredagen. Att de båda var så trötta hela tiden men det var bra att de var två.

Jag kommer nog föda ensam om jag får turen att en dag bli gravid. Visst kommer syrran eller mamma komma om jag föder någon dag de inte jobbar. De kommer ju inte få ledigt från jobbet bara för att en anhörig ska föda barn.

Så jag kände mig lite ensam den dagen.

---------------------

På onsdagen satt jag ju i väntrummet och väntade på att få komma in till läkaren. En kvinna i 18-20 årsåldern  var där med sin väninna. Både skulle gå på dropin till en barnmorska. De hade nummerlapparna efter varandra. Den ena av dem pratade mest.

Hon pratade om att hon hade blivit gravid och funderade aldrig över graviditetssymptomen. När hon var i vecka 9 började hon må jätteilla och gick till en läkare. De undrade om hon var gravid och bad henne ta ett graviditetstest. Hon testade där och hon visades sig vara gravid. Hon visste på en gång att hon skulle göra abort. Så hon bokade en abort och gjorde det en vecka senare. Hon talade inte om det för någon.

När hon kom hem efter aborten så började hon må dåligt. Hon fick hög feber och hennes mamma var orolig. Hon bodde hemma fortfarande. Hon blev sämre och sämre och fick till slut berätta för sin mamma om vad hon hade gjort. En ambulans tillkallades och hon fick åka akut till sjukhuset. Hon fick ligga där i flera dagar. Kvinnan fick frågan från sin väninna om hon är orolig över att hon aldrig kan få barn. Hon svarade att hon var orolig men hoppas att hon i framtiden kan få barn. Sedan sa hon att det var delvis därför hon ville kolla sig nu för att se att hon inte hade några sjukdomar och få preventivmedelsrådgivning. Det kändes dock som att det hade nog gått en tid kanske ett halvår eller ett år sedan aborten.

Sedan ropades kvinnans nummer upp och hon bad sin väninna som hade numret efter att gå tillsammans med henne.

---------------

Idag lunchade jag med kollegan med tvillingar och en annan kollega. Den kollegan har inte barn men diskussionen gick snabbt in på barn. Kollegan har två syskonbarn.

Jag lyssnade och höll med. Jag hade inte så mycket att säga.

Man blir lite utanför när man inte har barn.