Mina känslor

Det blir två inlägg back to back.

Grattisinlägget i förra inlägget är viktigt.

Jag har försökt att vara så ärlig som möjligt på bloggen.

Jag har följt Cecilia sedan jag själv började försöka. Nu är hennes fertilitetsresa över. Hennes tog 14 år och jag beundrar att hon hade orken att fortsätta trots alla bedrövelser.

Men jag har känt den sista tiden att när hennes resa tar slut så borde jag också mer definitivt göra ett avslut på min resa. Jag påminns ju om det jag troligen aldrig kommer att få. Några miljoner lär jag inte vinna.

Men jag vet inte om jag ska sluta läsa vissa bloggar helt eller bara sluta läsa dem varje dag. En gång i veckan kanske är bättre.

Ibland undrar jag om det är värt att ha kvar bloggen. Att tänka på det förflutna gör inte framtiden bättre. Man ska ju inte älta.

För två dagar sedan startade en facebookvän en peppgrupp för de som vill gå ner i vikt. Jag gick med i den. Men jag är inte så bra på att äta nyttigt på kvällarna. Ikväll är inte ett undantag. Igår tog jag en promenad men idag umgicks jag med min bror på kvällen och det blev då ingen promenad.

Att gå ner en fjärdedel av min vikt blir väldigt svårt men är ett måste. Rent krasst så förutom hälsan ökar det möjligheterna att hitta en partner.