torsdag 24 juli 2014

Så nära semestern men då kom sjukdomen

Igår blev jag sjuk. Inte så sjuk att jag inte kan jobba men det känns i halsen, rinner lite då och då i näsan och enstaka hostningar. Alla tabletter och nässpray man kan ta tar jag.

Så himla jobbigt.

Det har därför inte blivit några promenader sedan igår. Kanske lika bra det eftersom det är så varmt.

Nu kommer några spoilers till alla er som inte läst Ove-boken. Den heter egentligen "En man som heter Ove". Jag skriver nu om vad jag tyckte när jag läste delar av boken.

Jag försökte förra sommaren att läsa den.  La av efter kanske ha läst ca 40-50 sidor när jag fick reda på att frun var död. Jag var extra känslig efter två misslyckade IVF:er.

Men jag har uppmuntrats av syrran och en vän att börja läsa den igen. Så i måndags var jag i källaren och letade efter boken. Jag började läsa boken igen. Jag läste ca 100 sidor innan det tog stopp igen. Ingen av dessa två som uppmuntrade mig att läsa den sa att frun förlorar barnet. Alltså jag fattar inte att de inte förstår att jag inte vill läsa sånt.

Jag kontaktade min syster och undrade vad hon tänkte när hon sa att jag absolut borde läsa den. Det var dock hårdare ord som jag sa till henne men ni fattar nog. När jag hade läst kanske 40 sidor i måndags brann hans hus ner och han hade ingen försäkring. Jag tyckte så synd om honom att lusten att fortsätta läsa minskade rejält men jag fortsatte.

Syrran sa att det är bra att läsa böcker för då uppskattar man sitt eget liv bättre. Att läsa om andras dåliga liv gör att man kan tycka ens eget är bättre sa hon. Jag är ledsen men jag vill inte läsa om att människor mår dåligt. Jag vill att de ska få sina lyckliga slut.

Förra sommaren försökte jag ju också läsa Hundraåringen men la av efter 100 sidor. Jag tyckte inte om hur människorna betedde sig i den.

Så jag antar att det kanske inte finns böcker som passar mig.

Jag funderade sedan lite på varför jag gillar vissa sorters filmer och tv-serier. Jag gillar action och delvis sci-fi. Det är kanske för att det inte är verkligt och långt borta från känslorna. Men jag kan se komedier, dramor och romantiska filmer också.

Jag vet att det är motsägelsefullt när jag inte klarar av att läsa vad människor skriver på facebook. Jag måste läsa facebook av en anledning men jag scrollar förbi så fort jag kan alla lyckliga händelser. Ett förlovningsinlägg såg jag idag och över 100 gillande. Men jag har inte klickat på gillat.



3 kommentarer:

  1. Jag läste slutet för att se om det var så bra som jag hört. Nej, jag tyckte inte slutet var bra.

    Han levde, dog i sömnen och grannen startade en fond för pengarna.

    Inget som gjorde att det kändes värt att läsa de sista 100 sidorna.

    SvaraRadera
  2. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera