Ett år äldre

Vad hände idag på jobbet?

- En som ska bli mamma snart och jobbar oktober ut mailade ut och frågade om någon är intresserad av att ta över en av hennes arbetsuppgifter. Det mailet slängdes omedelbart efter att det lästes.

- En kollega som i våras bytte sektion är gravid och magen börjar synas. Jag fick reda på det idag när vi fikade tillsammans

Kollegan som jag fick reda på är gravid hade semester när papperna om ägglossning och att bli gravid hittades i skrivarrummet. Alltså kommer nog någon i närheten snart bli gravid eller berätta om sin graviditet.

Jag var hos kuratorn igår. Hon peppade mig inför lönesamtalet jag skulle ha på eftermiddagen. Jag fick 800 kr i löneförhöjning. Efter skatt, hyreshöjningar och andra räkningar som kostar mer efter årsskiftet så är det plus minus noll i plånboken.

Min chef sa att hon kan inte kompensera att tidigare år fick jag för lite i löneförhöjning. Hon pratade om att det är min personlighet och inte min arbetsinsats som har gjort att jag inte fick så mycket i löneförhöjning tidigare år. Men jag vet att jag fick ungefär lika mycket som andra som presterade bra på min sektion förra året och året innan.

Hon tog ett exempel från nu i sommar när hon var på semester. Chefen var på semester och min kollega var upprörd nästa panik över att en arbetsuppgift hade glömts bort och det var jättemånga ärenden som måste gås igenom snabbt. Min kollega bad alla andra kollegor om hjälp. Jag och flera andra kollegor gick till den chef som var ansvarig när vår chef var på semester. Hur ska vi göra. Vi gick dit ett par gånger. Jag gick aldrig dit själv utan med minst en kollega. Min chef tyckte att jag skulle ha sagt nej till min kollega som sa nej och inte gått till den andra chefen och verkar så "på" och stressad. Min chef tyckte att jag skulle ha sagt nej när min kollega frågade efter hjälp.

Förvånad var jag när min chef tog upp detta och jag nämnde att alla andra kollegor tyckte samma sak och jag gick aldrig ensam till den andra chefen. Jag tänkte nämligen mig för när det hände i somras och tänkte att om vi är flera som säger samma sak så tycker ingen att det är bara jag som överreagerar.

Jag sa till min chef att jag har jobbat mycket på att säga nej och sätta gränser. Min chef sa att hon har sett att en förbättring har skett under året sedan jag började gå hos kuratorn.

Men nu vet jag att när en kollega kommer jättestressad och lite panikslagen över att någonting inte blir gjort då ska jag ignorera det och säga att tyvärr så hjälper jag inte till.

Problemet var att alla som jobbade med den arbetsuppgiften var på semester och ingen chef hade tänkt på att någon måste göra den under sommaren. Den arbetsuppgiften kunde inte ignoreras i flera veckor. Vid upptäckten hade den då redan glömts bort i minst två veckor.

Min kurator tycker att jag ska bli chef. Men om att bli chef innebär att ignorera problem så vet jag inte om jag är rätt person för det. Jag gillar mjuka värden. Jag är inte hård.

I somras läste jag på intranätet om att det ska hållas en föreläsning på jobbet om att vad man bör tänka på om man vill bli chef. Den är den 18 september. Eftersom min kurator tycker att jag passar som chef så bestämde jag mig för att gå. Jag sa det till min chef igår på lönesamtalet. Jag var tvungen att visa att jag vill förbättra mig, min personlighet och mina egenskaper. Min chef sa då att vår kontorschef ska hålla i föreläsningen. Tydligen är hon (kontorschefen) så populär hos sin chef. Kontorschefen är känd för att vara hård och resultatdriven. Inga mjuka sidor här.

Min kurator tycker att jag har en låg lön efter att ha jobbat där länge. Men att jobba offentligt och aldrig bytt jobb leder tyvärr till det. Jag fick en känsla av att min chef tycker att det kan finnas andra jobb som passar mig bättre. Då menade hon jobb utanför min nuvarande arbetsgivare. Men jag har inte tänkt på att söka jobb.

Med mina lån så kanske jag måste hitta ett jobb som betalar mer. Problemet är att jag har ingen aning vad jag vill jobba med.

Jag har också blivit ett år äldre. Så nu tog jag bort åldern från min presentation. Jag tog bort ordet singel också.

Det gör så ont att bli äldre. Det gör så ont att veta att jag inte har pengar till att få barn.

Femmis ska göra om sitt intranät och vill att alla ska hänga där istället för i facebookgrupper. Jag är inte säker på om jag vill betala för ett år till utan att vara försökare. Tidigare hade jag tänkt att åtminstone facebookgruppen är kvar. Men nu kommer kanske den också försvinna.

Ska jag verkligen helt klippa banden med Femmis?

Vet ni vad jag önskade mig? Att vinna drömvinsten på Lotto så att jag kan betala alla skulder och skaffa barn. Jag skulle direkt åka till USA och försöka via surrogatmödraskap få barn.

Jag spelade ca 30 kr på lotto nu på lördag. Inte mycket men något.

För varje år är det hemskare att fylla år. Allt man påminns om.

Barnlös, tjock, singel, mindre pengar än tänkt, inte uppskattad på jobbet mm