Med det liv jag lever idag så har jag inte tid för ett barn. Men det blir väl att stryka många saker från schemat så fort jag blir gravid. Det är synd att det är så. Hade jag haft en partner så hade jag kunnat hålla på mer med mitt fritidsintresse under min graviditet. Åtminstone tills orken tar slut. Som ensamstående måste man sluta för man vill inte äventyra sin hälsa och får då aldrig chansen att sluta när orken tar slut. Medan andra som har mitt fritidsintresse fortsätter med det även efter de har fått barn på grund av att de har en partner kommer jag aldrig ha en chans till det.
Det är synd att när man precis har hittat något man tycker om att göra så måste man sluta helt tvärt. Enda trösten är väl att det är först nästa år jag ska börja försöka.
Jag läste också Väv av drömmars inlägg om hur man får föräldraledighetsdagarna att räcka till när man är ensamstående. Det är tur att hon har så många semesterdagar kvar. Jag lär nog bli hemma bara 1 år med barnet.
Jag har tänkt på det här inlägget ett tag.
SvaraRaderaJa - självklart har du tid att vara en bra mamma! Men du ska veta att Livet förändras enormt mycket när barn kommer in i bilden. Allt kastas omkull. Inga regler gäller längre...
Det här upptäckte iaf jag när min syster fick sin första :0). Så det där med fritidsintressen, och i viss mån egna behov, de kommer behöva sättas åt sidan. Åtminstone den första perioden. Sen kanske du har en snäll ngn i din närhet som kan tänka sig att ta din skrutt ett par timmar i veckan så att du kan komma loss för lite egentid?
Min mamma sa en gång "du vet väl att singelföräldrar har ett helvete?". Min svåger svarade "du vet väl att tvåsamma föräldrar har ett helvete?". Talande tycker jag :D
Däremot tror jag aldrig att det kommer kännas som en uppoffring. Det kommer kännas så himla bra när du sitter där med din skrutt...
ps. jag har inte heller semesterdagar sparade. Jag räknar med att, den dag det bli aktuellt, försöka planera hur många dagar jag tar ut per månad. Du måste ju inte ta ut fullt. Kan ju försöka klara dig på t ex 20 dagar per månad och på så sätt få dagarna att räcka längre... inte fett direkt. Men de första tre månaderna t ex går man ju inte direkt ut på stan så mycket.