Jag vet att ni undrar

Jag har läst kommentarerna och ni undrar ju säkert vad är jag för person och är min familj konstig.

Så...

Nej, min familj är inte normal. Eftersom det är en anonym blogg kan jag inte berätta så mycket om min familj som jag skulle vilja. Jag tror att ni skulle ha lite mer förståelse då för min situation.

Jag läser också att ni undrar om jag är vuxen och att jag borde frigöra mig mer från min familj.

Jag är 31 år, har en egen lägenhet, ett fast jobb, en fritidssysselsättning som jag älskar och vänner. Kanske inte så många vänner men personer jag kan göra saker med osv. Jag är väldigt ansvarsfull och försöker alltid göra saker själv. Det händer ibland att jag ber om hjälp men det är kanske en handfull gånger per år. Visst så hjälper jag andra mer än de hjälper mig men jag tror att de skulle hjälpa mig om jag bad om det.

Sedan har jag en familj som består av 4 vuxna personer som jag försöker alla hantera på bästa sätt utan att JAG kommer i kläm.

Jag klarar mig.

Min mamma har alltid varit en person som gillar att ge råd. Oavsett om man frågar om det eller inte. Så det är både på gott och ont. Igår ville hon nog gott när hon föreslog att jag skulle köpa större flugsmällare och minst en till. Hon vill också att jag ska klara av att slå ihjäl dem själv.

Jag slog den där getingen två gånger själv men den dog inte och försvann under soffan. Den levde när min mamma slog ihjäl den.

I år har jag faktiskt börjat klara av att slå insekter med flugsmällan. Det är ett framsteg. Då visste jag inte att min flugsmälla var svag och liten men nu vet jag. Därför köpte jag de nya igår.

Angående terapi. Om jag hade råd så skulle jag nog vilja gå i terapi. Men att betala mellan 500- 1 000 kr per tillfälle är mycket för mig speciellt när man ska gå en gång i veckan.

Terapin kanske skulle hjälpa mig med att bli en bättre person och kanske få mig att bli mer självsäker. Kanske skulle det sedan leda till att jag träffar en partner.

Men nu går pengarna åt bebisförsök.

Mitt liv är inte perfekt, ingen dans på rosor och det blir nog en hel del gnäll på bloggen.

Städa min lägenhet gör jag för mig själv. Ingen annan bor här så om det ser katastrof ut här inne så ser inte många det.

Till slut vill jag säga att idag var det en bra dag. Jag gjorde precis det som föll mig in och tog det lugnt. Solen skiner här och jag njuter av den sista dagen i september 2012.

PS. Jag dammade lite idag för det var en av sakerna jag spontant kände för att göra. DS.