Missfall

Nu är det konstaterat.

Han och sjuksköterskan resonerade om jag skulle få cytotec eller inte. De brukar ge om slemhinnan är minst 10 mm. Min var 8 mm. Så jag fick inget men fick en återbesökstid på måndag. Kanske på måndag får jag det istället om inget mer har kommit ut tills dess.

Jag mailade nyss en på min fritidssysselsättning om att jag inte är gravid längre. Det var denne som jag hade talat om personligen förra veckan på onsdagen. Jag bad honom att inte säga något till någon.

Jag köpte massor av godis på hemköp. Jag som egentligen inte äter så mycket godis. Jag vill ha något att trösta mig med men efter några bitar så var det inget gott heller. Men jag vill inte slänga det heller. Jag köpte en trisslott också för jag tänkte att någon tur borde jag väl. Jag vann 30 kr. 10 000 kr till ett nytt försök hade passat bättre.

Jag känner mig tom. Jag vet inte vad jag ska känna. Jag var ledsen igår kväll när jag pratade med min syrra. Det mesta kom väl ut då. Syrran var den enda jag hade direkt talat om för att jag blödde i tisdags.

Efter läkarbesöket så tog jag mod till mig och ringde mamma. Hon fick veta om missfallet. Det blev inget första barnbarn nästa år.

När klumpen kom i morse så visste jag inte vad jag skulle känna. Det bara är så. Jag berättade för läkaren i morse allt som hade hänt sedan i tisdags utan gråt i halsen utan bara mekaniskt. Efter jag klev ut från mottagningen då blev jag ledsen igen. Nu måste jag tala om för alla.

Jävla värdelösa kropp. Ursäkta svordomen men just nu har jag lust att säga många fler fula ord men jag måste ta mig samman och jobba nu.