Hemma

2 timmar efter planet landade så var jag hemma. Det gick smidigt. Flygbussen kom typ en minut efter att jag hade kommit till hållplatsen. När jag kom till tunnelbanan var det 3 min tills den skulle komma.

Jag ska ta medicin kl. 22 varje kväll och jag piggnade på mig lite nu när jag kom så jag tänkte att jag kunde skriva ett inlägg för att fördriva tiden.

Jag hade frågat mycket de som varit i Riga förut. Jag gillar att vara säker och använda det välkända. Så jag valde samma hotell som andra hade varit hos och åt på de restauranger andra hade ätit på.

Jag kom till hotellet vid halv två. Lämnade väskan på rummet och gick ut. Gallerian ligger mittemot hotellet så det var nära. 5 våningar av affärer. Jag åt på restaurangen där. Sedan gick jag till Stockman och tittade där. Jag handlade i mataffären i Stockman och sedan gick jag tillbaka till hotellet. Jag handlade inget annat. Jag hade inte så mycket pengar och visste att jag skulle göra två taxiresor dagen efter. Kom till hotellet vid fem och gick och la mig vid tio.

Jag hade hemlängtan men det har jag redan skrivit om.

Priserna på kläder och mat är ungefär som i Sverige. Det fanns H&M och Lindex där samt många svenska banker. I mataffären Rimi fanns svenska matvaror och en del hade till och med svensk text. De med svenskt text kanske var importerade från Sverige. En del med svensk text var från Ica.

Sängen var lite hård men det visste jag innan eftersom en andra som bott där hade sagt det till mig.

Så det var gårdagen. Nu till idag.

Klockan ringde vid sju. Duschade, packade, åt frukost och kom tillbaka till rummet vid halv tio. Surfar på internet men har tråkigt. Ger upp vid halv elva och checkar ut. Hotellreceptionen beställer taxi och jag åker till kliniken. Taxin tar 5-10 min och kostar 4,25 euro. Mindre än 50 kr. Så lite skulle det aldrig ha kostat i Sverige. Så även om maten, restaurangerna och kläderna har samma priser som i Sverige så är taxi väldigt billigt.

Halv tolv lettisk tid var min tid men de ropade inte på mig förrän 11.55. Förra gången var de sena också och andra hade sagt att de också fick vänta upp emot en timme efter avtalad tid innan de blev uppropade.

Vi pratade och läkaren förklarade.

Donatorn fick bara 5 ägg. Jag var besviken. Andra får 10-15 ägg av en ung frisk donator och jag får typ inget. De kändes så. Min vanliga otur.

Sedan så fortsatte det. Ett ägg var dåligt så det slängdes. 4 fick befruktas. Ett embryo var dåligt och slängdes.

3 blev kvar. Läkaren ville bara sätta in ett eftersom jag är så ung och verkar inte ha några problem med livmodern eller annat. Myomet tyckte hon inte skulle påverka även om den nu blivit större pga medicineringen. Jag sa att jag vill sätta två. Hon var orolig för tvillingar medan jag var orolig för att min kropp inte är så perfekt som hon tycker. Det skrala resultatet från donatorn tänker jag nu på i efterhand som att det är ett bra skäl till att sätta in två. Jag tänkte dock inte på det i den stunden.

Sedan fick jag kolla på en tv på de två embryona. Det konstiga var att det såg ut som att de sögs upp i sprutan och sedan sprutades ut igen i skålen. Sedan sögs de upp igen i sprutan. Jag blev lite orolig att de skadades då. Men jag vågade inte fråga något.

Embryona satts in och de tog ett blodprov. Provet var för att testa mitt blod koaguleringsförmåga. Jag ska få ett mail imorgon eller övermorgon om resultatet och om det påverkar mitt medicinschema de kommande veckorna.

Sedan fick jag dropp (som jag skrev om i tidigare inlägg) och låg där i en halvtimme.

När det var dags att gå så var jag väldigt trött. Jag var förvånad över hur trött jag var. Jag var inte trött när jag kom dit. Jag sov bra under natten. Jag förstår fortfarande inte varför jag blev så trött. Jag hade gärna velat vila en halvtimme till men jag skulle gå till koordinatorn och diskutera medicinerna igen. Läkaren gick igenom medicinerna innan insättningen men de ville göra det igen och ge mig medicinschemat på papper.

När jag kom till flygplatsen hade jag piggnat till lite. Jag checkade in väskan och gick direkt till restaurangen. Jag köpte mat och satt där i två timmar. Åt mat och surfade. Det var gratis wifi på flygplatsen. Tog progesterontabletter kl. 16 som det stod i schemat och sedan gick jag till säkerhetskontrollen.

Satt två timmar till och väntade på flyget. Surfade under den tiden också för att fördriva tiden.

När jag stod i kön i gaten för att få gå  igenom den vanliga kontrollen och sedan ombord bussen till flygplanet så kom två kontrollanter och frågade efter mitt pass och boardingkort. Jag borde inte vara förvånad eftersom jag ser ju inte vanlig ut. Jag väntade tills de flesta hade gått igenom kontrollen innan jag ställde mig i kön. Jag ville vila så mycket som möjligt. Så jag vet att jag var den enda som de frågade efter pass och boardingkort.

Sedan kom den vanliga kontrollen av gatepersonalen.

Jag typ halvsov på planet så entimmesflygningen gick snabbt.

Mediciner jag ska ta är trombyl, progesterontabletter, progesteronvagitorier, trombyl och prednisolon. Sedan även folsyra, omega3 och vitaminer. Allt detta står på pappret. Vissa saker ska tas bestämda tider.