söndag 31 mars 2013

Kan inte låta bli + Jag vill bli glad

Jag har ätit godis eller onyttigt varje dag i typ 2 veckor. Så imorgon får vi veta hur mycket jag har gått upp i vikt.

Jag kan också inte låta bli att önska att något positivt händer mig. Inte litet positivt utan åtminstone ganska stort. Jag kan inte låta bli att tycka det är jobbigt att livet på bara flyter på. Det är ett rakt streck med dippar och sedan går det upp till samma nivå igen som det första raka strecket var på alltså nivå 0. Det känns inte som att det går över 0. Och det högsta på den skalan är 100.

Jag skulle behöva att det går över 0 och är det länge. Flera dagar åtminstone. Ibland går det över 0 men inte över 1. Sedan är det tillbaka på 0. Går det över 0 så är det högst en dag. Händer det något positivt så dröjer det inte länge förrän något negativt händer mig. Tror ni inte mig? Här är ett exempel.

Jag längtar hem. Blir tagen i säkerhetskontrollen och tror att jag aldrig kommer hem. Detta minne kommer jag aldrig glömma bort. Min syster sa sedan att jag som är den ordentligaste människan hon känner fastnar i säkerhetskontrollen och att det var en av de sakerna hon aldrig skulle tro skulle hända mig. Tydligen så kan drogsmugglare komma in i USA utan att fastna i kontrollen men jag fastnar.

Jag har också tänkt på vad jag ska säga när jag kommer tillbaka till jobbet på tisdag. Alla kommer att fråga mig hur resan var. Jag har absolut ingen lust att prata om den. Ska man vara snäll och säga att den var bra och de händelser som var bra? Ska man vara taskig och bara säga att det slutade med att jag blev intagen vid säkerhetskontrollen och inte vill prata om det hela? Eller ska man säga att det hände ett par bra saker och ett par dåliga saker och att bilden av NY inte har förändrats?

Ärligt talat så lockar alternativ nr 2 men kollegorna på jobbet lär inte få en positiv bild av mig om jag väljer det alternativet. Till er som tänker att man ska vara sig själv så säger jag bara medarbetarsamtal. Chefen undrar varför man inte pratar så mycket vid fikat, varför man sprider en negativ vibb på jobbet osv. Medarbetarsamtal som sedan påverkar lönesamtalet eftersom samma ämnen tas upp där.

Jag planerar ju så att jag ska göra bra saker och bli gladare men det jag vill ha kan jag inte planera för. Jag kan inte ge mig själv ett nytt jobb som ger mig minst 5 000 kr mer i lön. Jag kan inte göra mig gravid.

De som säger att om man tänker positivt så händer positiva saker så undrar jag vilken värld ni kommer ifrån. Tror ni att jag vill att negativa saker ska hända mig?


Nätdejting

Jag har funderat på en sak. Jag är inte intresserad av att göra det men jag har på sistone börjar undra om 2013 års Dina skulle ha en större chans på nätdejtingsmarknaden. Jag tycker att jag har mer självförtroende nu och vet mer om vad jag vill i livet. Jag skulle nog nu våga kryssa i fler alternativ när man beskriver sig själv. T.ex vill man ha en man med barn eller utan barn, ålder, politisk hemvist mm. Inte bara lämna dem tomma.

Men om man är så selektiv hittar någon ens profil då?

lördag 30 mars 2013

Jobbet ute på AMS hemsida på nytt

Så jag håller på att söka jobb nu. Ca 30 sidor har tillkommit under de senaste två veckorna.

Det jobb jag var på intervju på finns ute på nytt. Ni kanske undrar hur jag kan vara så säker på det. När jag fick veta att jag skulle på intervju skrev jag ut annonsen. Den nya är identisk. Varje ord.

Så jag antar att jag inte har fått jobbet. Tror de att man inte tittar på AMS och inte märker att annonsen är ute på nytt?

Men jag har ansökt om ett annat jobb idag som jag verkligen vill ha. Det är nog out of my league men jag sökte det ändå.

Överallt står det att man ska ha erfarenhet av olika saker men om ingen vill ge en det så hur får man det? Så jag struntar i det och söker ändå.

Men jag tror ändå inte på när de skriver att personliga egenskaper betyder mycket.



Tomt

Jag har saker att göra på dagarna men kan inte låta bli att känna mig lite tom inombords. Så för tredje natten i rad går jag och lägger mig mellan halv ett och ett på natten.

torsdag 28 mars 2013

En bra dag idag + labstängt under påsk?!

Idag fick jag en inbjudan till ett dop. Det är en Femmis-medlem som fick barn tidigare i år som har bjudit mig. Jag är väldigt glad över att ha fått en inbjudan.

Idag fick jag min mens. Ett orosmoln är att det är meningen att jag ska ta blodprover på dag 3 eller 4 i menscykeln. Det känns nog som att allt är stängt denna påskhelg. Jag hade hoppats att mensen skulle komma på lördag för då skulle det gå att ta blodproverna på dag 4. Nu får jag hoppas att dag 6 går lika bra.

Jag försöker alltid se till att jag har någonting att se fram emot varje månad. Nu har jag 2 saker att se fram emot i juni.




onsdag 27 mars 2013

Inlägg nr 4 om resan + Gjorde mig jätteglad

På flyget till New York så kunde man se många olika filmer. Svenska, danska, amerikanska och asiatiska.

En av de danska filmerna heter" Sover Dolly på ryggen". Den handlar om en kvinna som inseminerar sig för att bli gravid och man får följa vad som händer henne under graviditeten. Det är en komedi.

Jag valde att titta på den filmen. Jag tyckte den var bra. Tänk att i Danmark har man kommit så långt att man nu även kan göra filmer om ämnet. Önskar att Sverige kunde ha kommit så långt.

Ni som kan borde titta på den.

Min andra resa till NY

Det som var bra var att jag kunde gå på NBA-basket och teaterföreställningen Breakfast at Tiffany's. Jag köpte även en del kläder som jag är nöjd med.

Men alla småsaker ihop gör att upplevelsen av New York är jobbig.

På sommaren är det jättehett i tunnelbanan. På vintern svinkallt. Det är väldigt få digitala skyltar och man hör inte vad de ropar ut i tunnelbanan. Ibland vet man inte vart tunnelbanan man tar åker utan hoppas att man hamnar rätt. På vissa stationer så är det separata nedgångar ute på gatan för norrgående och södergående vilket gör att det är lätt att gå fel. Nästan inga hissar på stationerna och dåliga trappor.

Väldigt dåligt vägar. De lagar vägarna med plankor/träskivor vilket gör att det låter väldigt mycket när bilar kör över dem.

Bodde på 16:e våningen men behövde ändå öronproppar för att få det lite tystare när man skulle sova. Det är konstant polisbilsljud, ambulansljud och brandbilsljud.

De utför vägarbeten mitt i natten. Som hörs väldigt högt.

Höga trottoarkanter och ojämna trottoarer. Ojämna pga de är väldigt slitna.

Sedan förra vistelsen så visste jag att det finns inget som heter mataffärer på Manhattan men jag kunde inte vara säker eftersom jag har inte varit på hela Manhattan och bor inte där. Igår satt min syster och jag på en bänk och njöt av en kort stunds solsken. Två turister frågade då en polisman var den närmsta supermarket finns. Dessa två turister hörde man att de inte var från USA. Polismannen skrattade och sa att det finns inga supermarkets på Manhattan.

Att ge dricks hela tiden och alltid ha småpengar på sig.

Detta leder till att man tycker synd om alla anställda för att man vet att de inte klarar sig på sin lön. I den förbeställda supershuttlen till flygplatsen för flyget hem så fanns det många klisterlappar i bilen om att dricksen inte ingår i den förbetalda resan. Man förstår varför människor i USA har 2-3 jobb.

Det fanns tonåringar på Times Square som stod med stora skyltar ca 1,5m x 1,5m om de vill ha pengar till knark.

Hemlösa överallt speciellt krigsveteraner. Hemlösa som går in i kaféerna för att tigga pengar.

Det finns fler småsaker som jag bara inte orkar skriva nu.

Så en 4-dagars resa till New York kan jag nog klara igen men bara om jag åker för att se en ishockeymatch eller annat sportarrangemang samt/eller en teater/musikalföreställning som är värd att se. Dock är allt detta under förutsättning att det finns en till person som vill åka dit och göra den saken. Men inte längre än 4 dagar. Jag skulle dock inte ta initiativ till resan själv.

Min syster tyckte inte heller att detta är en stad man åker tillbaka till om det inte är av någon speciell anledning.

Lyckan var gjord när man visste att man skulle åka hem. Det sista hindret var säkerhetskontrollen. Vad händer där. Jo, först en metalldetetektor som inte pep. Sedan den stora kroppsscanningsmaskinen. Jag klarade inte den stora kroppsscanningsmaskinen. Så där fick jag säga hejdå till min syster som hade innan mig klarart dessa scanningar. Jag sa till min syster att hon skulle åka hem utan mig och lämna kreditkortet till någon anställd så att jag kunde komma hem. Sedan förde de bort mig. De tyckte att jag hade en väldigt stor mage och att att kroppsscanningen visade att det var väldigt tjockt lager av annat material på min mage. Tänk då att efter metalldetektorn och efter kroppsscanningen kände de på mig precis som de gjorde med alla andra.

Syrran satt där med mina skor, jacka, väska, pass och sina egna grejer utan att veta vad som skedde. Jag fördes till ett rum där de var tvungna att vänta på ytterligare en kvinnlig säkerhetstjänsteman och denna behövde ha " two stripes on her sleeves to conduct a bodysearch". Den som vaktade mig hade bara one stripe.

Ni som läser bloggen vet inte hur jag ser ut men jag ser inte svensk ut. Så där satt jag och undrade vad jag nu hade gjort. Det är kallt i New York och hemma i Stockholm och jag hade därför mycket kläder på mig. Stödstrumpor, strumpor, leggins, kjol och en tröja. De sedvanliga frågorna om vart jag ska åka, vad gjorde jag i landet mm kom. De båda var väldigt snälla. Jag kände att jag var tvungen att förklara mitt ursprung även om de inte frågade det. Sedan kom den andra kvinnan och gjorde sin bodysearch. Jag slapp ta av mig kläderna men hon kände väldigt noga på min kropp.

Så kontentan är att man ska inte ha en så stor mage som ser onaturlig ut. Min mage har blivit större under veckan och jag tror att det är pga den dåliga maten i USA. Man ska även helst gå med så tunna kläder som möjligt genom de båda scanningarna.

Så när man väl satt i gaten så hörde man många svenskar som längtade hem. Det kändes som att vissa av småsakerna i New York blir för irriterande i längden för även andra personer än bara mig.

Efter säkerhetskontrollen på Newark flygplats finns inga butiker att handla i. Bara en kiosk med lite av varje och två likadana jättedåliga restauranger. Så ni som ska åka hem från den flygplatsen ska veta detta. Det var många besvikna resenärer jag hörde som pratade om detta jättedåliga utbud. Den flygplatsen har väl fler passagerare än Arlanda.

New York toalett

Det är väldigt låga toaletter. Väldigt mycket vatten i toaletten. När man gör nr så skvätter det väldigt mycket. Nej, det hjälper inte att lägga toalettpapper som skydd för att minska skvättet. Deras toalettpapper är så tunt att så fort man tar i det går det sönder i bitar. Så små bitar att det knappt går att torka sig med det. Eftersom det går sönder så lätt så fylls luften med små tussar toapapper. Med ett så tunt toapapper tar det jättelång tid att torka sig. Det var så på alla toaletter jag besökte även hotellrummets.

Hemma men trött

Jag kom hem ca halv elva nu på förmiddagen. Jag satt på datorn för att betala räkningarna. Nu ska jag försöka sova lite. Jag får berätta om New York en annan dag.

En sak kan jag säga. Jag blev inte frälst av New York denna gång heller. Jag förstår inte att människor gillar den staden. Tycker ni inte ens att det är jobbigt att gå på toaletten där?

Gått upp i vikt har jag också för det är jättesvårt att äta nyttigt där.

söndag 17 mars 2013

IVF-material

Jag har läst IVF-materialet som finns på klinikens hemsida. När jag fick tiden för journalsamtalet mailat till mig så fick jag ytterligare en broschyr. Den var kortare och hade även tips på boenden.

Eftersom jag vet att man kan må dåligt efter äggplock så kan det vara bra att bo på hotell mellan äggplock och insättning. Jag vill dock inte på i Köpenhamn utan i Malmö. Jag hoppas att jag inte mår så dåligt så att jag inte orkar ta mig tillbaka till Malmö. Men jag har hört att vissa mår bra och kan åka hem mellan äggplock och insättning. Förhoppningsvis är har jag semester mellan äggplock och insättning så kan jag bestämma mig utefter hur jag mår och inte jobbet.

Jag undrar också om alla hormoner påverkar humöret. Jag vill ha en bra sommar trots alla piller och sprutor. Inte vara ledsen, sur och bråkig.

Idag är det Femmis-träff.

fredag 15 mars 2013

Det går åt rätt håll

Jag känner att jag är på väg åt rätt håll. Känner mer hopp och längtar efter sommaren och allt jag ska göra då.

Jag har bokat tågbiljetter. Tänkte att jag skulle passa på för man vet aldrig när priset stiger.

Jag har läst lite om långa protokollet. Minst 6 veckor är det. Från start till målet som är äggplock. Så för äggplock i mitten till slutet av augusti så innebär det väl start i månadsskiftet juni/juli.

Jag ska åka på semester månadsskiftet juli/augusti så jag måste fråga dem hur många ultraljud man måste göra ca 2 veckor före äggplock. Jag ska bara vara bort 4-5 dagar men är långt från Stockholm.

Vintern varar åtminstone mars månad ut. Det känns som det nu. Så nästa vecka är jag i alla fall i en stad som har plusgrader. Mellan 0-10 plusgrader är det där och det är bra.

Det ska bli skönt att få koppla bort allt under en vecka. En nystart.

Förra gången åkte jag till New York och hade då bestämt mig för att starta med inseminationer efter resan. Det blev då journalsamtal i augusti och ett första försök i oktober.

Nu åker jag till New York och efter det blir det IVF. Journalsamtal i maj och förhoppningsvis äggplock i augusti.

torsdag 14 mars 2013

Journalsamtal bokat

Jag chansade och mailade och frågade om de hade öppnat bokningen för maj. De hade det och den 15 maj kl. 14 ska jag ha journalsamtal för IVF.

onsdag 13 mars 2013

Dagens händelser

Jag gjorde en telefonintervju på 5 min för ett annat jobb. Det var samma bemanningsföretag som ringde men en annan person. Det verkar som att detta bemanningsföretag är populärt använda som rekryterare åt andra.

Jag gjorde nog inte så bra ifrån mig under den. Efteråt kom jag på massor som jag borde ha sagt.

Jag gick också till en gynekolog idag. Den jag gick hos sist har semester så den som jag har använt förra året gick jag till. Han jobbar nu 1-2 dagar i veckan. Jag måste ju ta om alla mina tester eftersom det var 2 år sedan jag gjorde dessa.

Han sa att förra året var mitt AMH-värde 11. Han gissar på att nu är det 9-10. När han sa det så tänkte jag att tydligen så sjunker min äggreserv väldigt fort också. Om 5 år är väl den borta också.

Annars så är det dag 14 idag. Läkaren såg ingen follikel som växte. Så utan pergotime verkar inget hända i kroppen och med det så händer knappt något ändå. Ett ägg oavsett storleken på pergotimedosen.

Läkaren sa att han trodde att det långa protokollet skulle passa min kropp bäst. Nu måste jag kolla upp vad det är. Jag undrar också om Storkklinik kommer att tycka samma sak som han.

Planen är fortfarande äggplock i augusti. När jag ska ansöka om lånet och hur mycket lånet ska vara får jag se.

tisdag 12 mars 2013

Intervjun gick bra

Jag var väldigt stolt över mig själv efter intevjun. Jag kunde nog inte ha gjort bättre ifrån mig.

Jag hade heller inte gjort dåligt på testen. Jag hamnade på medel vilket intervjuaren tyckte var bra.

Jag känner i alla fall att jag är kan få ett nytt jobb och min erfarenhet inte är värdelös på arbetsmarknaden.

Jag oroar mig lite över att det blir väldigt få semesterdagar om jag byter jobb men det får jag väl ta.

måndag 11 mars 2013

Lär inte få detta jobb

Jag blev ställd när telefonen ringde och jag hade fått en intervju. Den som skulle intervjua mig ville boka en tid denna vecka och det är bra för att jag är inte här nästa vecka. Jag sa ja till en tid men fick ett par timmar senare ringa och boka om det till imorgon. Jag hade glömt bort ett möte på onsdagen.

Hon mailade mig två länkar till två olika tester. Den ena skulle få fram vilken personlighet jag är och tog ca 30 min. Den andra skulle mäta min intelligens och snabbtänk och man hade 75 minuter på sig att svara på frågor. Jag blev stressad när det var ca 30-40 min kvar och många frågor kvar. Så de 15 sista gissade jag på för jag hann inte räkna ut resultatet eller tänka ut vilken figur det ska vara i en viss ruta.

Jag kommer nog inte få det här jobbet med tanke på det dåliga resultatet jag gjorde. Men jag hade heller inte  förväntat mig att få jobbet innan testen.

Jag ska intevjuas av ett bemanningsföretag. I alla annonser som företaget har så står det att intervjuer sker löpande. Det måste betyda väl att de kanske intervjuar 30-40 personer för tjänsten.

Det roliga är att jag vet inte vilket jobb jag intervjuas för. Jag har sökt ett par jobb hos denna arbetsgivare den senaste månaden, att jag inte vet vilket av dem jag ska på intervju för. Jag gissar att det är för det jobb som kräver just min utbildning men jag vet inte. Jag glömde bort att fråga och när jag ringde upp för att boka om så ville jag inte skämma ut mig genom att fråga vilket jobb jag ska på intervju för.

Jag har aldrig varit förtjust i dessa tester som man ska göra inför intervjuer. Jag vet att det är för att sålla fram de bästa kandidaterna men jag känner att jag inte kommer att bli en av de bästa kandidaterna pga dessa tester.

Jag är nog inte en person som tänker så positivt men när man hela tiden måste kämpa så mycket för det mesta så har man inte så stora förhoppningar om att något ska gå bra och lätt. Det blir ju svårare då att tänka positivt om saker och ting.

Jag vet att man ska tänka positivt om intervjun men det är inte lätt. Jag försöker i alla fall tänka på att jag får öva upp mina intervjufärdigheter inför ett jobb som jag har större chans att få.


Jag ska på intervju

För en halvtimme sedan ringde någon som vill att jag ska gå på intervju nu på onsdag. Jag fattar inte att jag är åtråvärd på arbetsmarknaden.

fredag 8 mars 2013

Ledsen

Det är med sorg som jag idag läste på Femmis att en Femmis-mamma har avlidit.

Jag får nog inte skriva mer om henne pga Femmis-regler och hänsyn till hennes familj. Jag har aldrig träffat henne men det känns inombords.

Att en ensamstående mamma som så gärna ville ha barn inte längre kan finnas där för sitt barn.

Liten kamp

Bjöds på fika två gånger igår. Tog inget fikabröd båda gångerna.

torsdag 7 mars 2013

Sov gott i natt

Så fort jag gick och la mig somnade jag. Så inget fantiserande här.

Angående lånet så tänker jag inte ta beslut om storleken förrän efter journalsamtalet hos Stork. Jag vill ju veta vad mina chanser är. Tar jag ett lån på 200 000 kr så använder jag det för att betala tillbaka på lånet varje månad förutom IVF så långt det går.

Jag är bra på att äta bra frukost och lunch. Det är när jag kommer hem på kvällarna som det blir svårt.

Jag vet att för att gå ner i vikt måste jag motionera. Tyvärr är viljan för det inte så stor. Men i april så har förhoppningsvis isen smält och det är ljusare längre på kvällarna. Då kanske jag kan få tillbaka motivationen att börja promenera igen.

onsdag 6 mars 2013

Det fattas något

Det är svårt att förklara. Det känns tomt. Inte direkt ensamt men tomt. Som att något fattas.

Jag har inte heller kunnat hitta den motivation jag behöver för att kunna äta nyttigt och motionera. Istället äter jag onyttigt och tittar på tv.

Jag har nog känt så ett tag men vet inte hur länge. Sedan början av februari kanske.

Igår var jag hemma hos min vän. Vi pratade om min situation. Vi pratade om att det kanske är bättre att låna 200 000 kr på en gång för att gardera mig. Går det inte med paket 1 så kan jag köpa ett till paket. Blir jag gravid och får ett barn kan jag sedan betala tillbaka så mycket som jag då har kvar av pengarna. Tar jag ett lån på 100 000 kr och pengarna tar slut så kommer jag inte kunna låna 100 000 kr till.

Jag behöver något som piggar upp. Inte ens något bra tv-program fanns idag.

Jag har tidigare kunnat fantisera lite innan jag har somnat. Men jag har nog somnat rätt så snabbt när jag har lagt mig de senaste 1-2 åren. Jag har tyckt att det har varit bra att jag har somnat på en gång men nu skulle jag behöva drömma mig bort i några minuter innan jag somnar. Fantasierna gör mig lite gladare och ger mig hopp.

Min vän sa igår till mig att jag är gjord för att bli mamma. Man tror att någon skulle bli glad av den kommentaren och det blev jag först. Men sedan kom det smygande att det jag är gjord för kanske aldrig kommer att hända mig.

När jag var hos läkaren förra veckan så sa han att min blåsa var full. Jag hade nästan exakt en timme innan gått på toaletten så jag blev lite förvånad av den kommentaren. Sedan dess har jag tänkt mer på hur mycket jag kissar och hur ofta jag kissar. En till sak att noja mig över.

Inte lätt att boka tid

De senaste tiden har jag velat boka tid till några saker. Antingen har personen inte varit där eller så har bokningskalendern inte öppnat för den månaden. Så det har inte gått så bra att boka de saker jag vill boka. Jag försöker ju vara ute i god tid för att kunna planera min tid väl och slippa stressa.

Senast igår ringde jag Storkklinikens IVF-klinik. Någon skulle ringa upp mig senare på eftermiddagen. Det jag fick till svar när hon ringde upp mig var att bokningen för maj öppnar i slutet av mars eller i början av april. Eftersom påsken är i slutet av mars frågade jag vilken dag jag kan exakt ringa igen. Hon sa bara att det blir i slutet av mars eller i början av april. Vi hade också lite svårt att förstå varandra. Men jag sa ok och att jag ringer igen då. Nu är jag på semester i slutet av mars och är hemma igen den 27 mars så vi får se hur det blir om jag kan ringa i slutet av mars.

Jag vill journalsamtalet den 15 maj kl. 13. Nu får vi se om jag får som jag vill.

söndag 3 mars 2013

Det var Femmis-träff idag

Det kändes ganska bra att gå dit. Mycket prat om inseminationer och IVF. När jag kom hem så bläddrade jag i broschyren och där stod det om att en av orsakerna att kvinnor väljer IVF är PCO. Det är det som jag har.

Det stod också tyvärr att muskelknutor (myom) i livmodern minskar chanserna att bli gravid vid IVF. Det är ju det jag också har.

På träffen så pratade vi om man ville att de skulle sätta in en eller två embryon. Jag har redan bestämt mig för två. Sedan om kliniken håller med är en annan fråga. Men andra ville bara sätta in en.

Jag vill ha så stora chanser som möjligt så jag vill ha två insatta.

Igår talade mamma om vilka dagar hon kan följa med på journalsamtalet. Hon kunde några dagar i mitten av maj.

Så nu måste jag bestämma mig hur jag ska göra. Just nu känns det bättre att strunta i en insemination i maj och göra ett journalsamtal istället.

En plan kan alltså bli journalsamtal i maj och en IVF i augusti under min semester. Men allt är ju förbehållet att jag får lån.

fredag 1 mars 2013

Hopp

Jag vet att det är mycket jobbigare att gå igenom en IVF men idag har jag känt mig lite gladare. Det känns lite som att jag har fått hoppet åter. Visst är det inget kul att behöva låna pengar men drömmen om ett eget barn hägrar...

Just nu känns det till och med att jag kan stanna kvar på mitt arbete om jag bara blir gravid.

Jag fick ett tips på Femmis om att jag borde nog göra journalsamtalet för IVF innan min nästa insemination. Om de avråder en från insemination så sparar jag pengar skrev hon. Hon har faktiskt en poäng där.

Så det är många tankar om detta som snurrar i huvudet. Inget är bestämt än.

Jag skrev ut Storkklinikens broschyr om IVF idag. Få se när jag får tid att läsa den.

Fick en fråga om kostnad

Här är länken till Stork IVF och deras priser om ni vill se.
http://storkivf.se/priser/priser/

Nu står det inte så mycket vad deras paketlösningar innebär men en IVF med öppen donator kostar 25 000 danska kronor och ett paket kostar 49 900 danska kronor. Så det blir väl ett paket jag kommer att köpa. Sedan tillkommer kostnader för mediciner, resor och annat. Så 100 000 kr måste jag låna.

Det är mars

För 2 månader sedan var 1 januari och ett nytt år.

Men förhopningarna om att våren ska komma igång har kommit på skam.

Jag hoppas bara att jag är glad den 1 april. Då har jag haft en lyckad semester, påsk och gått ner i vikt. Det sistnämnda är kanske lite önsketänkande eftersom vi åker faktiskt till USA.

Jag ser fram emot april. Då ska jag träffa läkaren och då ska vi göra upp en plan för kanske min sista insemination. Att det är kanske den sista inseminationen ser jag inte fram emot men att göra en insemination är det jag ser fram emot.

Jag hoppas att våren kommer igång i april.