lördag 30 juni 2012

Testet från imorse

Då använde jag testlagrets sticka. Mer osäkert för jag måste då tolka stickan. Nu var andra strecket svagare än kontrollstickan.

Jag vet att det betyder inget om hur starkt eller svagt det andra strecket är men jag börjar ju undra om det är ägglossningsdags snart.

Jag har till nästan 100 % bestämt mig att gå till dyra läkaren på måndag. På dag 9 borde läkaren se om ägg växer. Dag 9 och 10 är inte så stor skillnad. Om läkaren inte ser att något växer då gissar jag att antingen fungerar inte en enkeldos pergotime eller så behöver äggen ytterligare en vecka att växa. Jag hoppas på det sista.

fredag 29 juni 2012

Första testet taget

Jag funderade lite om jag skulle börja ikväll när jag väl hade bestämt mig för att börja imorgon. Men jag kände mig ringrostig och då började jag ikväll.

Det var en Clearblue. Testet var toknegativt.

Men det var många känslor som gick igenom mig när jag tog fram plastmuggen, stickan, bruksanvisningen och sedan gick till toaletten.

Jag är idag glad över att det är endast 15 arbetsdagar kvar innan min semester. Det är kanske till och med bara 14 arbetsdagar kvar om jag åker till kliniken en vardag.

Ikväll var jag på bio med brorsan. Vi såg Ice Age. Den var bra. Vi såg den med engelsk röst.

När ska jag göra ett ultraljud?

När Jagvilljagkan skrev att hon fick ett tidigt omslag redan på dag 9 så blev jag lite orolig. Det sista jag vill göra är att missa ägglossningen.

Så imorgon börjar jag testa med ägglossningstester.

Det finns en klinik som har drop-in ultraljud en halvtimme varje morgon. De tar 750 kr för det. Jag kommer nog att göra ett sådant men ska jag göra det på måndag som är dag 9 eller tisdag som är dag 10.

Jag får bestämma mig på söndag. Helst skulle jag vilja göra ultraljud varannan dag men den plånboken har jag inte och villiga gynekologer finns ju inte heller.

Jag har ju bokat ultraljud hos två olika gynekologer nästa vecka men trots att jag sa vad jag ville göra är det ytterst osäkert om de kommer att genomföra ett ultraljud på mig enligt de tveksamma sköterskorna som bokade tiderna.

Tänk om jag ägglossning om två veckor typ mellan dag 20 och 25.

Jag är orolig över om jag vågar förlita mig på ägglossningstesterna.  Men de är de enda jag har att gå på för att veta om jag har ägglossning.

torsdag 28 juni 2012

Startdag

På lördag är sista dag för pergotime. Jag tror att jag ska börja testa med ägglossningstester på söndag. Då är det dag 8. Egentligen vill jag börja testa från dag 10 men vågar jag vänta så länge? När man googlar så finns det personer som får ägglossning tidigare med pergotime medan vissa får senare.

Jag kanske tar det på känn istället. Jag måste ju hushålla med mina stickor också.  Måndag kanske är bättre.

onsdag 27 juni 2012

Såg novellfilmen

Det var en halvtimmes film om en kvinna som har svårt att få barn. Hon och hennes man har gjort två st misslyckade IVF och hon ska besöka sin gynekolog på nytt.

För det mesta kan jag identifiera mig med henne. Jag blev ledsen ganska snabbt men fortsatte att titta på den.

Den var jättebra men jag vet inte om den visas på SVT Play. Den heter "Liv, lust och längtan".

Jag pratade med min vän idag. Hon är helt slut efter att båda barnen haft vattenkoppor och nu har hon fått halsfluss. Hon fick pencillin utskirivet igår och hoppas att hon blir frisk snart. Om hon mår bättre på söndag så vill hon ta en fika.

Annars så händer inget speciellt med min kropp. Jag vet inte om det betyder att pergotime inte har en verkan.

Jag ska väl gå och lägga mig snart. God natt alla.

tisdag 26 juni 2012

Kändes inget

Nej, det kändes inget speciellt att ta ännu ett piller. Jag hoppas bara att man inte mår dåligt av dem.

Jaag känner mig lugn fortfarande. Vi får se hur länge det håller men jag tror åtminstone denna vecka. Tänk att det kanske finns en chans att redan i slutet av nästa vecka få åka till kliniken.

Igår sa en person till mig att mitt barn kommer att ta tid och att jag då inte har lika mycket tid för denna person. Är jag dum som hoppas att jag kan under föräldraledigheten umgås minst en gång i veckan med vissa personer. Då kommer jag ju se till att att jag träffar flera personer vid samma tillfälle så att jag inte går ut varje dag utan att en eller två dagar i veckan umgås jag med andra.

måndag 25 juni 2012

Vinterjackor och ny pillerstart imorgon

Jag har sett att då och då under juni månad så har en del haft vinterjackor på sig. Åter igen idag såg jag många med vinterjackor.

Det är den 25 juni och det verkar inte bli någon sommar. Högst 20 grader har det blivit oftast denna månad att vi har blivit glada om det är 15 grader och sol. Jag tror inte att resten av sommaren kommer att bli bättre. Stockholms regnrekord kommer att flyga all världens väg när månaden är slut.

Imorgon är det dags för pergotime. Jag börjar bli lite nervös inför ultraljudet nästa vecka.

söndag 24 juni 2012

20 arbetsdagar kvar

Sen är det semester. Det har varit skönt att vara ledig i tre dagar. Många mörka moln idag och mensvärk så jag är nog hemma och tar det lugnt.

Gissade rätt

Jag la mig ganska sent inatt. Jag tittade på tv till kl. ett. Så vaknade jag ca kvart i åtta av att jag hade ont i benen. Jag var inte så glad över att ha sovit så lite. Jag gick till toaletten och såg att mensen var här.

Jag brukar inte gissa rätt men nu gjorde jag det.

Jag lovade att jag skulle skriva att jag är glad så nu gör jag det. Jag är glad.

lördag 23 juni 2012

Inte knäckt

Det har låtit lite negativt på bloggen denna vecka. Men jag kämpar på.

Jag vet att jag blir glad den dag mensen kommer.

Men det är inte alltid att man får ett telefonsamtal som gör att man förstår att man kan ha bidragit till någons död även om den personen mådde dåligt sedan innan. Jag hoppas att ingen får ett sådant samtal. Men en timme senare fick jag plocka upp spillrorna och se till att vara på topp när jag utövade min fritidssysselsättning. Ingen märkte något så jag lyckades med den bedriften.

Det är inte alltid man råkar träffa en gammal klasskamrat som har allt som man vill ha. Men hon rökte och den vanan vill jag inte ha.

Till sist vill jag skriva att det jag vill är att få barn. Jag drömmer om att vara gravid när året är slut.

Varför inte jag?

Jag har tvättstuga idag. Den ligger i ett annat hus än det hus jag bor i. När jag gick hem efter att ha lagt in tvätt i maskinerna så mötte jag en gammal klasskamrat från gymnasiet. Hennes barns farmor bor i samma hus som mig.

Vi pratade lite. Om det vanliga. Hon stod vid sin bil med sin syster och sin son. Hon berättade att hon hade två barn. En flicka på 5 och en son på 1. Hon var gift och bilen var en stor jeepliknade bil.  Hon jobbar på en bank.

Hon har allt som jag vill ha.

En man, två barn och bra ekonomi.

Här är jag. Singel, har nog lägst lön av alla i min femmis-grupp, ingen man och även svårt att bli gravid.

Jag blev ledsen. Inte mycket i mitt liv har jag haft lätt att få. Jag vill vara skuldfri men CSN-lånen blir man ju aldrig av med. Jag vill inte oroa mig för om jag kommer att ha råd att betala för alla försök att skaffa barn.

Jag vet att det blir mycket begagnat jag får köpa om jag får barn. Varför kan inte jag få köpa något nytt utan skuldkänslor?

Det är jättebra att vara med i en Femmis-grupp. Men alla där har över 30 000 kr i lön. Vissa över 40 000 kr. Om jag hade över 30 000 kr i lön då skulle jag också känna mig tryggare med mitt beslut att skaffa barn ensam. Då kanske jag också kunde våga tänka på hur jag skulle kunna skaffa en trea så att både jag och mitt barn får ett eget rum.

Jag växte upp utan att ha en bil i familjen plus en del annat. Jag vet att en bil är en stor kostnad men jag lovade mig själv när jag var liten att när jag får en egen familj då ska vi ha en bil, ha råd att åka på semester, kunna enkelt ta sig till badplatser och andra utflyktsmål utan att känna skuldkänslor att det tog mycket tid, pengar och energi från föräldrarna osv.

Den där mannen som jag skulle få barn med och som skulle dra halva lasset kom aldrig. Det enda det innebar var att jag fick veta att jag har svårt att få barn.

Får jag barn så fungerar inte min lilla bil längre.

Nu vill jag att min mens ska komma. Det innebär ju ett steg närmare till ett försök.

Ni som läser detta bör inte bli förvånade om ultraljudsundersökningen visar att antingen inga ägg har utvecklats eller för många ägg. Som sagt så har jag oftast inte tur eller får något lätt i livet.

Det enda sakerna som var bra med denna midsommar var den goda maten jag har ätit och solen igår. Idag är det mulet och lite regn.


Ännu en väntan

Jag vet att det är många väntan när man håller på med det här. Vissa är jobbigare än andra.
Att vänta på mensen är kanske inte högst upp på den listan men all väntan är jobbig på sitt sätt. Nu väntar jg på mensen så att jag kan börja vänta på dag 3 för att börja med pergotime för att sedan vänta på dagen jag ska göra ultraljud och sedan få plus på stickan.


Förra gången kom mensen tre dagar efter att jag slutade med Provera. Dag 3 är imorgon. 

Valborg har fått barn

Valborg


fredag 22 juni 2012

Bra att vara öppen med familjen (för mig)

Det känns skönt att de vet vad jag planerar. De är införstådda i planerna och det är nu en naturlig del i våra samtal.

Det gjorde det lite lättare idag när jag tog upp om att det kanske är bra om de adopterar bort mitt barn om något händer mig om mitt barn fortfarande är väldigt litet t.ex under 1 år. Jag tror inte direkt att ett barn passar in i deras liv.

De ville så klart ta hand om mitt barn ifall något händer mig men jag sa att de får tänka väldigt noga på det ifall de måste ta beslutet en dag. Det är nog bättre för barnet att ha två bra unga föräldrar än mina föräldrar och min syster som hjälper till när hon kan.

Jag har väl tänkte lite på döden sedan det jag fick reda på i onsdags.

torsdag 21 juni 2012

Trevlig midsommar

Nu till något trevligare.

Jag hoppas att alla får en jättebra midsommarhelg.

Valborg har värkar nu och åker när som helst in på förlossningen.

Om jobb

Jag vill egentligen inte berätta så mycket om mitt jobb men igår hände en tråkig sak precis innan jag skulle gå hem.

Jag har hand om ärenden där jag skickar beslut om olika saker. Först skickar jag ett brev om hur jag tänker beslutar och sedan så beslutar jag. Först begär jag ju in komplettering om det är något som fattas innan jag skickar ett brev om hur jag tänker besluta.

Jag hade pratat med den personen som ärendet rör. Jag trodde att denne var normal och denne skulle skicka in papper till mig. Vissa papper kom efter den första begäran om komplettering men inte alla. Ett förslag om hur jag tänker besluta skickades ut. Denna person ringde och bad om förlängd svarstid. Jag medgav. Förra veckan lämnade jag två meddelanden på dennes telefonsvarare för att svarstiden har gått ut och svar måste komma in. Denne hörde inte av sig.
Jag skrev då ett beslut i fredags som denne fick i måndags.

Igår ringde anhöriga och berättade att denne hade tagit livet av sig. De vet inte när men troligen förra veckan.

Jag pratade med denna person så sent som i slutet av maj då denne begärde förlängd svarstid.

Personen var ung också under 40 år.

I panik fick jag hämta ärendet från arkivet och se om jag har gjort något fel. Min chef gick igenom ärendet och sa att allt hade gått korrekt till.

Hade personen skickat in alla papper som jag begärt då hade denna person fått det denne hade ansökt om. De anhöriga sa att de ska begära omprövning på beslutet och skicka in alla papper så fort de hittat dem i dennes lägenhet.

Nu förstår jag varför jag inte fick alla papper. Personen mådde inte bra. Men jag kan ändå inte låta bli att tänka om det var min begäran på komplettering som fick bägaren att rinna över.

Idag ringde jag upp de anhöriga igen så att vi kunde gå igenom ärendet mer ordentligt och jag förklarade hur de skulle begära omprövning.

Jag hade ont i magen när jag åkte hem på tunnelbanan igår. Men när jag klev av den så hade det försvunnit. Jag skulle hålla på med mitt fritidsintresse på kvällen och kunde inte verka konstig inför andra. Jag blev stressad på jobbet för jag skulle precis gå hem när de anhörige ringde.

Jag tror att jag mår bra men det känns som att den känslomässiga bergochdalbana jag upplevde igår är inte bra om jag ska försöka bli gravid. Jag inväntar ju mensen när som helst och idag tog jag sista tabletten av Provera.

Stöd från jobbet har jag inte fått men det kanske man inte får när sådant händer.



tisdag 19 juni 2012

Förtydligande

Det har varit så mycket med allt att jag nog inte har fattat allt ordentligt.

Jag kände mig osäker och mailade min klinik i Danmark igen. Jag fick svar.

De gör inga ultraljud några dagar innan ägglossning. Man måste ordna det själv hemma. De gör bara ultraljud i samband med insemination. Jag tycker att det känns rätt onödigt för vilken information får man då? Är det inte försent att göra ett ultraljud precis innan man ska insemineras?

Nu får jag bara hoppas att gynekologen i Sverige hjälper mig. Annars så vet jag inte vad jag ska göra. Min klinik skriver att man får inte ha mer än 3 ägg. Hur stor är den risken?

Så jag kanske väntar med att beställa tågbiljett.

Planen är annars så här:

Mens
Dag 3 börja med pergotime
När mensen är slut börja testa med ägglossningstester
4 juli ultraljud. Det kan antingen vara för tidigt eller försent. Vem vet!

ÅKA???

måndag 18 juni 2012

Försöker vara lugn

Jag tänkte att jag skulle ha en paus från bloggen en vecka för att jag kände att jag stressade upp mig så när jag skriver ner allt.  Nu känner jag  mig lite lugnare.

Jag vet att man ska ta det lugnt innan insemination för att förbättra chanserna. Men jag jobbar dagtid och att försöka ringa på deras telefontider och fråga om de ställer upp är inte alltid lätt för jag ska ju jobba.

Det enda som gör mig lugn är att veta att ett ultraljud kan göras i Danmark. Jag vet att många tycker jag är dum som åker till Danmark för ett ultraljud men jag känner mig just nu mindre stressad om jag tar det beslutet.

Det är inte så att jag vet att jag kan åka om en eller två månader igen. Jag har ingen aning om när jag kan åka igen och därför tar det extra hårt på mig om jag inte kan åka i juli.

söndag 17 juni 2012

Få visshet

Detta försök ska inte kastas bort pga semestrande gynekologer. Jag känner faktiskt att tiden rinner iväg och att min kropp ger mig inte mer än ett par år att bli gravid. Med ett försök per år så rinner tiden iväg snabbt. Det är inte pengarna då som styr utan kroppen.

För många skulle äggdonation vara ett alternativ men tyvärr så skulle jag nog inte hitta en äggdonator som liknar mig.

För att jag ska få full visshet och känna mig lugn inför min semester så åker jag nog till Storkklinik på vinst eller förlust. Risken är nog större att det är snarare förlust.

Jag köper nog en tågbiljett första mensdagen och kanske är på Stork dag 13. Jag vet att ägget ska växa 2 mm per dag men växer det långsammare så kanske jag har ägglossning dag 20. Jag hoppas att de på dag 13 kan se någonting och tala om när och om jag ska komma tillbaka.

Jag tar lite semester kanske

Fick en kommentar på förra inlägget. Det är en bra synpunkt och det är ju det som jag har gjort att jag tog beslutet att inte utnyttja akutsjukvården i Sverige. Men det är svårt att få gynekologer i Stockholm att göra ultraljud på sommaren.

Så en annan fundering är att jag slösar pengar på att åka tåg till Malmö fredag den 6 juli, bor på hotell en eller två nätter, gör ett ultraljud i Köpenhamn lördagen den 7 juli och och åker hem den 7 eller 8 juli.

Sedan åker jag hem och om de tror att jag ska få ägglossning några dagar senare så får jag åka till Köpenhamn igen då.

Mer förvirrad

Jag trodde inte att jag skulle bli mer förvirrad.

En i min Femmis-grupp går också till samma gynekolog som mig. Hon har också oregelbundna cykler och ägg som växer långsamt alltså som lossar kring dag 20 eller senare.

Dag 10 gjorde hon ultraljud hos honom. Han såg inga ägg som växte på dag 10. Han ville att hon skulle ta pergotime nästa cykel. Hon fortsatte att ta ägglossningstest och dag 19 fick hon positivt. Hon åkte till Danmark, inseminerade sig och blev gravid.

Hon undrar om jag inte har missat min chans denna månad och att pergotime skulle göra att jag får för många ägg i juli och därmed inte får åka. Hon undrade också om ultraljudet som jag ska göra dag 10 kommer inte att säga något utan jag avråds igen. Hon tyckte att det är bättre att jag gör ultraljud dag 15.

När jag har googlat så säger vissa att de får tidigare ägglossning med pergotime och andra får senare.

Jag förstår att gynekologer måste ha semester men nu drabbar det mig. Jag mår dåligt av att vara så här förvirrad.

Jag fick tipset idag att gå till gynakuten och klaga på magont för då får jag i alla fall ultraljud när jag vill. Jag kan ju gå då dit varannan dag. Jag har tidigare sagt att jag inte vill belasta akutsjukvården med detta men jag kanske måste ompröva detta beslut.

Annars så var Femmis-gruppmötet bra. Det var skönt att det bara var vi tre och att vi bytte ställe. Att få prata av sig är skönt.


Vädret

Planen var att vi skulle sitta på ett café i Djurgården och umgås. När jag gick in på min mail såg jag att en efter en ville inte komma pga regnet.

Så nu blir det bara jag och två till som möts på ett café i Hornstull istället.

Jag gav upp om den här sommaren för två veckor sedan. Vi kommer inte få mer än 20 grader och omväxlande väder som bäst någon sommardag denna sommar. Därför gäller det att hitta aktiviteter som går att göra även om det regnar.

lördag 16 juni 2012

Imorgon

Då har vår Femmisgrupp träff igen. Jag har inte mailat och sagt att jag inte kommer. Men min lust till att gå på det är inte så stort just nu.

Det är som Femmis årsmöte. Jättemånga som redan har barn kommer på det men försökarna kommer inte.

Man eller i det här fallet jag vill inte möta alla lyckliga som är gravida.

Jag känner mig själv och det kommer att sluta med att jag går ändå. Vad ska jag sitta hemma för?

Just nu spelar jag appspelet Rumble ofta. Ni kan skriva era användarnamn i en kommentar om ni vill spela med mig.

Jag kollar på Summerburst på tv. Det är sådan musik som jag gillar. Jag känner att jag saknar att gå ut när jag ser det. Jag har inte många vänner och den vän som jag brukade gå ut och dansa med hon fick ju barn som bekant och går inte ut längre.

När jag läser andra singelförsökares bloggar så ser jag att jag är inte ensam om att känna mig ensam.

Dröm

Jag har eller hade en dröm om att ge ut en bok.

Jag skriver inte nu men för ca 10 år sedan skrev jag en del berättelser på mellan 40 och 80 wordsidor. De handlar om kärlekshistorier.

Det var ett tecken på att jag då fortfarande starkt trodde på att jag skulle träffa den stora kärleken som jag skulle få barn med. Kanske var det ett sätt att hålla kvar drömmen. Jag skrev påhittade berättelser om när par träffas och rider ut stormar tillsammans.

Men nu skriver människor bara deckare med massor av mord, att mina berättelser anses vara Harlequinböcker. Jag vill att mina böcker ska anses vara vanliga böcker och mötas med respekt. Nu kommer de aldrig att utgivas så det är egentligen inget problem vad de anses vara eftersom ingen kommer att läsa dessa.

Men drömmen om att finna den stora kärleken är nästan död.
Att få barn är inte det men att hålla modet uppe är inte alltid lätt. Det är tillräckligt att jag inte är tillräckligt attraktiv för män men att min kropp kanske inte vill ge mig barn är lite svårt att acceptera.

fredag 15 juni 2012

Försöker inte tänka men kan inte låta bli

Jag oroar mig för att tågbiljetterna tar slut. Om jag köper ombokningsbara så har man bara 3 månader på sig att använda pengarna och åka på nytt. Hur vet jag att jag kommer att åka igen inom 3 månader?

Ska jag chansa och boka tåg och boende ändå? Bokar jag boende så bor jag två nätter. Jag tänker att om de säger att lördag är fel dag att insemineras så kanske de säger att söndag är rätt dag.

Blir det ingen insemination så får jag försöka hitta på roliga saker i Malmö ändå.

Just nu lutar det år i augusti blir det inget. Utan att en läkare kollar mig så vet jag inte när jag ska börja med Provera. Jag vet inte om jag själv ska gissa mig till när jag ska börja med Provera. Eller ska jag försöka ringa någon gynekolog i början av augusti och säga att jag har ont i magen och vill se att jag inte har ett utomkvedshavandeskap.

Ni ser ju att tankarna är många. Jag önskar att det var den 4 juli redan nu. Men ska jag åka så måste jag nog  
köpa biljetter och boka boende när jag får lön nu i juni.

Idag kände jag också att jag önskar att jag någon att dela allt det här med. Jag kan ju prata om det mesta med min familj och vänner men jag kan inte ringa dem varje dag och tala om bland annat ovanstående tankar. De förstår ju inte hur jag mår och känner. Det blir ju att jag får hålla dessa för mig själv. Jag är glad att jag kan skriva de här på bloggen men jag saknar en fysisk person att bolla dessa tankar med.

En person som är positiv och tror på att Pergotime kommer att göra susen, att det blir inte för många ägg som växer, att jag får ägglossning, att det inte blir krångligt att boka boende och resa och att jag får genomföra en insemination.

Jag läser IVF-bloggar med par och då läser man att om den ena partnern är ledsen och negativ så försöker den andra muntra upp. De skriver också att man kan vara ledsna tillsammans och det är jättebra att vara glada ihop.




onsdag 13 juni 2012

Stor osäkerhet och rädsla

Jag har googlat och försöker få fram när personer får ägglossning av pergotime. Mellan dag 10 och 20 skriver många.

Nu kan ju dag 10 infalla just den 4 juli. Just nu känns den största rädslan att läkarna inte är så duktiga på att mäta ägg. Jag har ingen aning om det är bara vissa specialutbildade gynekologer som kan mäta ägg.

Ju mer jag tänker på det ju mer jag funderar på att åka till Köpenhamn på vinst och förlust lördagen den 7 juli och be dem göra ett ultraljud. Har jag missat äl så har jag. Säger dom att äl kommer om två eller tre dagar då åker jag hem och åker tillbaka på den dagen de tror jag har äl.

Jag tror också att jag ska säga till min ordinarie gynekolog att jag vill nog ha en ägglossningsspruta nästa gång för jag vill inte ha den här osäkerheten.

Hotell och dubbelinsemination???

Tankarna snurrar och jag vet inte vad jag ska göra.

Jag funderar på att åka på fredag eftermiddag den 6 juli och göra insemination både på lördagen och söndagen. Det blir billigare om jag använder en anonym donator.
En dubbel insemination med en anonym donator kostar bara 50 danska kronor mer än en 1 insemination med öppen donator.
Å andra sidan kostar en dubbel insemination med öppen donator 2 800 danska kronor mer än en insemination som kostar 5 900 danska kronor. Det är öppen som jag har valt att använda men när jag gjorde valet så trodde inte jag att jag skulle ha stora problem att bli gravid.

Jag vet att jag ska bry mig om resultatet av ultraljudet men om det är 3 eller fler ägg som mognar hur stor är risken att alla blir befruktade?

Fast genomför jag inseminationerna på en helg vilket jag planerar att göra så blir det 800 danska kronor extra oavsett vad jag väljer.

Åker jag i juli då struntar jag i ett försök i augusti och kör nästa i september om kroppen fungerar och jag har råd.

Ombokningsbara SJ-biljetter får jag köpa då därför att mycket hänger ju på ultraljuden.

Jag behöver inte bo på ett hotell men jag vill bo nära Malmö centralstation. Jag ska kolla upp hur mycket ett vandrarhem kostar.

Bokat och min plan

Jag ringde mottagningen och de var lite tveksamma till om de hjälpte till med sådana saker. Så de ville ringa upp. En halvtimme senare så ringde de upp och sa att den gynekologen som arbetar den veckan hjälper till. Så nu är det bokat både den 4 och 5 juli.

Jag räknar med att få min mens måndagen den 25 juni. Om jag kunde få åka på helgen den 7 eller 8 juli vore det perfekt. Då slipper jag krångla med jobbet. Men måste jag åka på en vardag så gör jag det.

Det jag är mest rädd för är om ingen av läkarna ser några växande ägg den 4 eller 5 juli. Vad gör jag då? Det är otänkbart men samtidigt så tyvärr så har inget i mitt liv kommit lätt. Varför ska jag alltid få kämpa så himla mycket för att få det andra får så himla lätt.

Idag kom ett mail från en person i den Femmisgrupp jag är med i. Hon har blivit gravid och jag har för mig att hon har max gjort 1-2 försök innan. Jag är glad för hennes skull men när är det min tur?

Vikt och gynekolog

Ytterligare ett kilo har försvunnit så nu är det 79 kg. Det var kanske 2 år sedan jag vägde under 80. År 2008 var jag väldigt duktig och gick nog ner mer än 10 kg och vägde under 70 kg. Tyvärr var det lättare att gå upp allt och sedan har det stått still i 2 år.

Sedan har googlat. Googlat på PCO och chansen att bli gravid. Många skriver att de blev gravida på första försöket med pergotime. Vissa skriver att andra barnet också blev till på första försöket med pergotime. Andra skriver att pergotime och IVF inte har fungerat och de är barnlösa fortfarande efter flera år.

Jag är på jakt efter en till gynekolog som kan göra ultraljud i sommar. Jag litar inte på att den gynekolog jag har hittat kommer att vilja hjälpa mig. I värsta fall så får jag åka till Storkklinik lördagen den 7 juli och göra ultraljud där. Det finns en mottagning som jag har ringt till och de säger att de har inte gjort klart sitt sommarschema än men det kanske är klart denna vecka. Förhoppningsvis är någon gynekolog där inte ledig när jag behöver ultraljud.

tisdag 12 juni 2012

Det känns...

Jag är väl förkyld och räddas av nässpray. Jag som har mycket inplanerat denna vecka kan inte vila på kvällarna heller.

Men jag försöker tänka lite positivt. Så länge jag är frisk när mensen startar så är det ingen fara för äggen. Jag kunde ju inte åka i januari och februari pga jag har haft feber i menscykeln. Jag har inte haft feber än. Men nu i efterhand vet jag att min kropp producerar inte ägg av sig självt så jag sparade pengar av att inte åka då.

Så idag var det första Provera-tabletten. Det känns inte som att det var så länge sedan jag tog dem förra gången men det var två veckor sedan sista tabletten togs i förra Provera-omgången.

Så nu börjar det. Kommer jag eller kommer jag inte att få åka i juli? Kommer Pergotime att hjälpa?

Men målet kvarstår. Åtminstone en gång ska jag åka i år. Igår ringde jag och bokade tid hos min ordinarie gynekolog. Jag bokade den första dagen han är tillbaka från semestern alltså den 20 augusti. Det är väl då jag jag får veta om min kropp vill ge mig en chans att åka i september. Dock så kan jag inte åka någonstans den 24,25 och 27 september. Jag kanske kan åka dessa dagar om jag hittar ett flyg som går ca kl. 14 från Köpenhamn. Men jag har för mig att det går inte så många plan till Stockholm innan kl. 16.

söndag 10 juni 2012

Snart börjar det

På tisdag börjar jag med Provera. 10 dagar med det. Några dagar senare ska mensen komma. På dag 3 ska jag börja med Pergotime.

Halsontet:
Det har inte blivit värre men inte bättre heller. Varför kan jag inte få vara frisk?

lördag 9 juni 2012

Mer te och nya bloggar i listan

Halsontet är inte bättre men jag dricker te. Jag som imorgon ska på barnkalas. Det blir nog att vara där kortare tid än planerat.

Jag har hittat två nya singelbloggar den senaste tiden och lagt i min lista. Det är inte lätt att hitta sådana bloggar men det är bra att de finns.

Ett roligt spel

Jag har fått tips på en app som heter Rumble och jag tycker det är ett roligt ordspel. Jag och syrran har spelat det lite. Annars så känner jag mig konstig i halsen. Jag vill inte bli sjuk igen.

fredag 8 juni 2012

Ett mål

Målet är att åka åtminstone en gång detta år till Danmark. Nu ska inte denna kropp få hindra mig mer.

Idag tog min syster sin sjuksköterskeexamen. Hon var så vacker. Jag var så stolt över henne. Ceremonin i kyrkan var jättefin. Eftersom hon är 8 år yngre än mig så kändes det nästan som att mitt eget barn tog examen. Jag har tagit hand om henne mycket under hennes uppväxt så i många avseenden är jag som en extra förälder. Mottagningen hemma hos henne var också jättebra. Vi var 9 st totalt men det räckte. Alla hade supertrevligt och kunde verkligen slappna av.

Det har varit så fint väder idag. Jag har verkligen njutit.

Det har varit skönt att ha varit ledig denna vecka även om jag har haft fullt upp många av dagarna och sällan haft sovmorgon. Denna vecka får mig att längta till min riktiga semester. Lördagen den 21 juli börjar den. Bara 1,5 månad kvar.

Imorgon ska jag hänga lite med syrran lite på förmiddagen. Hon ska ut ikväll så jag vet inte om hon orkar med det imorgon men hon har sagt att vi ses kl. 10.

På söndag ska jag på ettårskalas.

Jag måste också förbi affären på söndag för att köpa sallad att ha till matlådan på jobbet. Jag längtar till midsommarveckan då jag bara behöver jobba 4 dagar den veckan.


torsdag 7 juni 2012

Ett problem mindre

Jag fick svar från kliniken i Danmark. Jag behöver inte ta om mina tester.

Så nu är det bara ultraljudet, om mina ägg växer, hur många ägg som växer och om den eller de kommer att lossna som jag behöver oroa mig för.


Mailat kliniken

Jag fick svar om att kliniken gör ultraljud innan insemination.

Det är kanske bättre att åka till Danmark och låta de göra ultraljud. Att hålla på att trixa med svenska läkare tär på krafterna.

Så då får jag hoppas att jag får ett positivt ägglossningstest nästa månad.

onsdag 6 juni 2012

Fick en fråga

Jag fick en fråga i en kommentar. Frågan löd så här:

"Jag har inte riktigt förstått vad det är som ställer till det. Varför du inte orkar ringa läkare och så. Härom dagen skrev du om den ekonomiska biten. har du inte börjat räkna på det förrän nu? Vad har man rätt till för pengar om man skaffar barn på egen hand? Kan du sammanfatta gången i det hela och hur du tänker kring det så även en nyfiken trögskalle som jag förstår? :-) "


Jag kanske inte har varit så tydlig i det jag har skrivit. Sedan i måndags har allt snurrat i huvudet och jag har försökt att ta mig samman och börja planera för nästa månad. Egentligen vill jag vara ledsen och under täcket en stund till men tiden räcker inte till för att vara det.


Jag har bokat tid hos en gynekolog den 5 juli. Men det är inte min ordinarie eftersom han är på semester. Jag vet inte om denne kommer att vilja göra ett ultraljud på mig. 


Ska jag ringa runt till andra gynekologer och boka tid hos dem när jag har nu bokat en tid hos en gynekolog? Ska jag ha back-up tider ifall denna gynekolog vägrar göra ett ultraljud? 


Att ringa runt till gynekologer för att skaffa back-uptider är inget jag har lust med. Utan blir det inget ultraljud så får jag åka när stickan blir positiv helt enkelt och hoppas att det är bara ett ägg som har mognat.


Angående hur jag ska klara mig under föräldraledigheten. Jag har räknat med att 80 % av min lön kommer jag att få i ersättning. Sedan dras ju skatten på det. Jag tjänar inte så mycket att jag borde komma över taket. Därför har jag inte tyckt att jag har behövt räkna på Försäkringskassans hemsida om hur mycket jag får ut. Men när jag läste den där tråden på Familjeliv så började jag undra om jag har räknat fel.


Visst hade jag gärna velat vara hemma längre med mitt barn men 7 dagar i veckan blir att bara vara hemma 1 år.


Jag vill fortfarande ha en bil. Jag har slösat väldigt mycket pengar för att få mitt körkort. Att ge upp bilen känns väldigt svårt just nu. Man binder upp sig på 3 år när man prenumererar på en bil. Innan året är slut måste jag ta ett beslut om hur jag ska göra. Tiden går fort.


Skaffar man barn själv så får man barnbidrag och underhållsbidrag.

Att vänta eller inte

Jag känner lite panik. Att vänta till september eller oktober känns så jobbigt. Just nu känns det som att om jag åker i juli är det lättare att vänta till september eller oktober. Det enda som fattas är en läkare som jag vet gör ultraljud.

tisdag 5 juni 2012

Ta chansen eller risken

Jag har googlat nu på pergotime och ultraljud. Det jag finner är att många gör ultraljud när de går på pergotime. Samtidigt så har deras läkare också sagt att de ska ta ägglossningstester för att få veta när de får omslag.

Ni kanske tycker att jag är lat men jag orkar inte ringa runt och leta läkare som inte har semester och som vill göra ett ultraljud. Jag vet ju inte vilken dag jag ska göra ett ultraljud på så det är svårt att boka en läkartid. Så den tid som jag har bokat får räcka. Sedan om den läkaren vägrar hjälpa mig så får det vara så.

Just nu känns det som att får jag omslag så åker jag fast jag inte vet hur många äggblåsor jag har.

Via google fick jag också veta att alla blir inte hjälpta av pergotime.

Jag behöver ett nytt mål nu för annars vet jag inte hur jag ska orka. Att äta tabletter och ta tester orkar jag med men läkarstrul orkar jag inte med.

Stork har inte svarat på mailet än och jag hoppas att de inte kräver nya tester.

Så ta chansen innebär att ta chansen att bli gravid. Ta risken att det kan bli flera barn på en gång.

Planering

En natts sömn gjorde mycket.

Jag tog tag i mig själv och ringde den gynekologmottagning som läkaren tipsade om. Den är stor och har många    gynekologer. Jag glömde dock bort att fråga efter den gynekolog som läkaren tipsade om. Så jag fick en annan. Men de hade inte många tider lediga och därför var det bäst att boka nu. Jag fick då lägga på och räkna ut när jag tror jag är i dag 10 i cykeln. Så den 5 juli fick jag en tid.

Den sjuksköterska som jag pratade med var tveksam om de kunde hjälpa till med det men bokade ändå en tid. Jag fick en kvinnlig gynekolog.

Min vanliga läkare sa att jag inte borde säga sanningen när jag ringde för att få en tid men nu gjorde jag det ändå men skippade att säga att jag är singel.

Så nu får jag hoppas att den nya gynekologen är snäll. Vågar jag annars att åka utan att göra ultraljud innan? Risken för många ägg? Risken att jag åker på helt fel dag?

måndag 4 juni 2012

Ingen ork

Men känner inte för att gå lägga mig heller. Det finns inget att kolla på tv heller.

Min mamma undrade om vi skulle ställa in vår 4-dagarsemester. Jag sa nej. Dyker ägglossningen upp då så får det vara så. Jag har sett till att resten av min semester inte är uppbokad så att jag kan åka. Men med min vanliga tur så får jag ägglossning på min semester. Jag tänker inte åka under dessa 4 dagar.

Men det är nog inget att oroa sig för därför jag kommer ändå inte hitta en gynekolog som jobbar i juli.

Mamma föreslog att jag skulle ringa runt till olika gynekologer och fråga när dessa har semester. Men jag har ingen aning vilka jag kan ringa till. De läkarna är troligtvis inte som min läkare och kan boka en tid för en med en några dagars varsel. Jag har ingen lust att göra det heller. Inte som jag känner idag i alla fall.

Jag önskar att jag hade några kontakter som kunde hjälpa mig. Jag är en person utan kontakter oavsett vad det handlar om. Så hjälp tillbaka kan jag inte heller ge.

Idag är ingen bra dag i mitt liv. Det var nog tur i oturen att jag tog semester denna vecka. Få se hur morgondagen blir.

Jag har mailat Storkklinik och frågat om jag måste göra om alla mina tester. Det har gått ungefär ett år nu, om jag minns rätt, sedan testerna gjordes.


Dränerad

Jag var så inställd på att få åka snart. Istället blev det tårar och att vara ledsen.

Jag känner mig lite dum som bara lyssnade på läkaren. Han trodde att att äta metformin och provera skulle få igång ägglossningen. Idag på dag 10 så syntes det inte att några ägg har växt. Han hittade ett par som var 4 till 5 mm stora. Han trodde på ingen ägglossning denna månad. Så nu ska jag ta en ny proverakur och börja med pergotime. Han vill att jag gör minst ett ultraljud men helst två.
Varför insisterade jag inte på att köra pergotime på en gång? Dumma mig!

Det stora problemet är nu att han är på semester från midsommar till den 20 augusti. Hos vem ska jag göra ultraljud hos? Han tipsade om en person som han vet brukar ha sen semester men han vet inte om denne även har det det här året.

Så därifrån till Taco Bar där jag åt min lunch. Enstaka tårar kom på vägen dit men det kändes ok. Jag gick och såg filmen som jag skrev om tidigare. Jag mådde bra fram till slutet då alla födde sina barn. Då började tårarna komma igen. Jag ångrar inte att jag såg filmen för jag tyckte den var bra och lättsmält men just när tårarna kom då kände jag mig tömd på energi. Sedan gick jag till apoteket och jag ville bara försvinna under ett täcke och aldrig komma fram igen. När jag väntade på min tur på apoteket så kom samtalen. Mamma och vännen. Jag hade smsat tidigare och skrivit "Inga ägg ingen resa". Jag orkade inte prata med dem utan sa att vi får prata mer ikväll.

Jag kom hem för 20 minuter sedan och nu ska jag dra täcket över huvudet tills någon ringer.

Länk till TV4-inslag

De pratade om att man ska testa sig om man ska få barn. Länk

Tandläkaren ok

Inga hål och lagningen som gjordes i april såg bra ut.

Skönt att min tandhälsa är ok. Det är ju en stor kostnad om man måste laga sina tänder.

söndag 3 juni 2012

Det är måndag imorgon

Jag ska upp kl. 6 trots att jag är ledig. Det är tandläkare först inbokat och sedan gynekolog.

Jag funderar om jag ska på bio själv imorgon. Men det beror på hur jag känner mig efter gynbesöket.

Jag har inte vågat planera något angående resan. Kan jag eller kan jag inte åka nästa vecka? Ska jag ta tåg eller flyg? Vilken tid ska jag åka? Mycket hänger på läkarbesöket imorgon.

Den film jag vill se är "What to expect". Det är kanske inte världens bästa film att se om jag får ett dåligt besked från läkaren men jag tror den filmen är bra.

Jag har läst mer i den där tråden på familjeliv. Det gäller nog att försöka njuta av livet nu innan jag blir gravid. Så fort jag blir gravid gäller det att bara spara så mycket pengar som möjligt. Om par tycker att att det är problematiskt pengamässigt att vara föräldraledig så hur kommer det att bli för mig?
Så jag borde nog kunna unna mig att gå på bio imorgon.

Jag brukar gå på bio med min bror men det är av en annan anledning än nöje och att unna mig själv. Så om ni läser att jag har sett en film på bio så är det av den anledningen.

Snart gratis fertilitetstest i Skåne och klarar man sig på föräldrapenningen

Jag såg på nyheterna att i Skåne planerar man för att låta män och kvinnor få fertilitetstesta sig så att de får veta att de kan få barn. Jag tycker att det är en jättebra idé. Jag hoppas att fler landsting börjar göra detta.

Jag har sett en tråd på Familjeliv där en kvinna som är gift skriver att hon inte har råd att skaffa barn pga föräldrapenningen är för låg. Hon tjänar mer än 20 000 kr per månad plus att hon har en make. Jag har inte tidigare gått in på Försäkringskassans hemsida för att kolla hur mycket jag får ut per månad. När jag gjorde det så såg jag att ja det är inte mycket jag får ut.

Det som gör mig osäker om jag klarar mig är min bil. I mars upphör min prenumeration hos Toyota. Det jag vet är att jag vill fortsätta att ha en bil. Jag vill helst ha en större bil för att få plats med barnvagn. Men utan bil så klarar jag mig nog på föräldrapenningen. När man prenumererar på en bil så binder man upp sig på 3 år. Skulle jag låna till en begagnad bil så skulle det troligtvis bli dyrare per månad för mig pga att jag skulle få en hög försäkringskostnad.


lördag 2 juni 2012

Det ska bli 6 grader idag

Det är kallt. Igår fick jag en känsla av att vintern är på väg.

Men jag vet att sommaren ska komma en dag. På TV4 imorse så de att det finns en chans att nästa helg blir det varmare.

Ju mer jag tänker på saken desto mer vill jag göra ultraljud på torsdag. Egentligen vill jag göra det alla vardagar från och med torsdag men det blir ju inte av. Jag känner att jag har svårt att våga lita på ägglossningstesterna.

En sak som jag måste komma ihåg att fråga är om han tycker att jag ska ta en ägglossningsspruta.

fredag 1 juni 2012

Ägglossningstest

Jag har ju helt glömt att jag kanske ska ta dem nästa vecka. Kom på det när jag loggade in på Femmis forum och någon skrev om dessa tester. Det var ju flera månader sedan jag testade.

Jag har bara tänkt på ultraljudet på måndag. Det kanske vore bra om jag gjorde ultraljud på torsdag också.

När jag läser tidigare inlägg i bloggen om när jag har fått ägglossning. Det var omkring dag 22. Men nu har jag ätit medicin i lite mer än 2 månader och jag har ingen aning om hur min menscykel och ägglossning är längre.

Det känns lite dumt att jag har helt glömt att jag ska börja testa.

Jag har ju planerat allt efter att läkaren har förutsatt att jag får ägglossning 14 dagar efter mensens start.
Jag tänker inte börja med några tester förrän efter att ha hört vad läkaren säger på måndag.

Nu är jag ledig en vecka från jobbet. Jag som trodde att ledigheten skulle börja med att jag ska ta det lugnt ikväll och inte oroa mig.


Ensam kvar

Denna vecka fick jag veta att två till i samma ålder och med samma utbildning slutar på mitt jobb. Det känns som att alla lämnar ett sjunkande skepp. De började också samma år som mig på jobbet.

Samtidigt så pratar andra kollegor att personer med den utbildningen dom vill väl ta jobb på andra ställen där det är bättre betalt och dom undrar varför andra med samma utbilding är kvar.

Ja, jag känner mig lite träffad av det. Det blir ju färre och färre kvar med samma kompetens som mig.

Det är ju fler som vill sluta nu eftersom nästa år så kommer vi inte längre ha lokaler i stan utan flyttar längre ut. Det blir längre pendlingsavstånd för de flesta och det gör det jobbigt att få ihop livspusslet.

Jag måste jobba heltid för att få ekonomin att gå ihop när jag får barn. Tjänar jag några tusen mer så kanske jag kan jobba deltid när jag får barn. Men en sådan löneförhöjning får man inte på mitt jobb. Men med längre resväg så är mitt barn på förskolan väldigt länge.