Jag skulle vilja gråta

I och med alla dessa misslyckande så har jag börjat känna mer och mer saknaden efter en egen familj. Jag har börjat försöka komma på positiva saker som jag kan fylla mitt liv. Jag orkar inte med fler misslyckanden i mitt.

Jag var på min bästa väns kalas idag. Det var kul att träffa alla i hennes familj igen. Syskon med respektive och hennes föräldrar samt ett par vänner.

Jag är öppen med det jag gör så jag pratade om mina misslyckanden med alla som ville höra. De visste ju sedan tidigare vad jag gör. Det är inte så att jag börjar prata om det utan frågar de så berättar jag gärna. Det är bra att många får veta hur jobbigt det kan vara att som singel att göra detta. Det ökar medvetenheten och förhoppningsvis gör det att fler tycker att det ska tillåtas i Sverige. Vi pratade om vad som är tillåtet i USA och andra länder i Europa.

De alla önskade att de kunde hjälpa mig.

Efter kalaset när jag körde ensam hem så kände jag att jag vill gråta. Det var dock aldrig så djupt att jag skulle börja gråta. Jag har kvar lite av den känslan nu.

När jag kom hem så kände jag att just nu skulle surrogatmamma vara rätt för mig. Men det finns inga pengar till det. Jag vet inte hur många IVF jag orkar med. Med surrogatmamma så skulle jag orka några försök till med mina egna ägg. Men då vill jag amerikansk expertis till hjälp om jag ska göra få fram egna bra ägg.

Det är skönt att det inte är något som kan stoppa mig från att drömma.

Jag vet inte om jag är redo för äggdonation heller. Det positiva vid en äggdonation är att jag då slipper göra göra en IVF med mediciner och äggplock.

Jag skulle vilja träffa någon som gör äggdonation. På de träffar jag har gått på så har det inte funnits någon som gör ägg- eller embryodonation. Jag tror att dessa personer inte känner att det är rätt att gå på försökarträffarna. Jag vet att det finns några som ordnar ägg- och embryodonationsträffar för försökande och de som har barn via dessa metoder. Men jag har ingen lust att sitta med andra som har fått sina barn. De brukar oftast prata om hur det är att ha barn. De säger att de har glömt en del om hur deras försök var. Kommer de ihåg så kan de inte prata ostört för de måste ta hand om sina barn. Vad får jag ut av det?

Jag har tänkt på akupunktur i några veckor. Just nu känns det som att jag inte skulle klara av det. Jag måste blunda när någon tar blod ifrån mig. Blunda kan man nog inte göra vid akupunktur. Man måste väl titta ifall man ligger fel eller det gör ont och man måste peka vilken nål som gör ont.

Jag mailade den danska kliniken igår med resultatet. Jag passade på att fråga om de tycker att jag kan göra något för att förbättra min äggkvalité. Här är deras svar som kom idag:

Jeg er ked af at du har testet negativ.

Med hensyn til næste behandling skal du holde en pause måned og kan først starte på din næste menstruation. Planen er igen en kort behandling med Gonal F i mindre dosis. Din ægkvalitet kan være svær at ændre på, men jeg vil anbefale at du får tjekket dit stofskifte (TSH) inden behandlingsstart og forts. med Metformin. Med hensyn til din kost vil jeg anbefale at du reducerer indtaget at kulhydrater men spiser mere protein. Dette pgr din PCOS.

Du er velkommen til at kontakte os igen når du er parat til endnu et forsøg.

Behöver tips på var man köper hälsokost för fertiliteten + Nästa IVF när?

Ikväll har jag googlat. Det står mer på engelska sidor än svenska. Problemet är att jag vet inte vad medicinerna heter på svenska. Nedanstående saker ska kanske förbättra äggkvalitén.

Följande har jag hittat som jag tydligen borde köpa:

Bidrottningsgelé - Det ska finnas i svenska hälsokostbutiker

7-keto-DHEA   - Det ska inte ha några biverkningar som DHEA men jag vet inte var man kan köpa det. Vet någon om var jag kan köpa det?

Melatonin  - Jag vet inte heller var man kan köpa det.

L'arginin - Samma här

Q10 - Har någon köpt det i Sverige och har erfarenhet av det?

Vissa saker står det att man måste ta i 3 månader innan en IVF.

Jag orkar nog inte med en IVF i oktober utan vill vänta. Det är kanske bra att vänta ett par månader. Jag funderar på januari. Men väntar jag till januari så blir det omöjligt att göra ultraljud i början av januari. Alla gynekologer har ju en månads semester vid årsskiftet. Februari är för långt bort. December är kanske bra.

Vet inte om jag gör rätt

Men kurator är bokad till på onsdag.

Bokade också tid för en Ava konsultation när de är här den 14 september.

Jag får ju ingen hjälp av svenska eller danska läkare så det skadar ju inte att höra någon annans åsikt speciellt när det är gratis.

Man ska vara stark

Min syster undrar om mitt sökande efter positiva händelser i mitt liv kan tyda på en begynnande depression.

Jag har ju känt mig nedstämd speciellt på morgonen. Det känns som att det finns ingen som ser lika ledsen ut som mig på väg till jobbet. Men på jobbet blir det lite bättre så jag tror ingen märker hur jag mår.

Hade jag varit rik så hade jag nog gått hos någon för att prata med ett tiotal gånger. Men nu är jag inte det.

Så jag funderar på att ljuga så mycket jag kan när jag ringer min vårdcentral. Jag hoppas att jag har tid att ringa dit imorgon.


TILLÄGG

Jag har svårt att skriva allt jag känner. Men den amerikanska bloggaren fick minus med sin systers ägg denna vecka. Hon skriver väldigt bra hur hon och hennes man känner sig. Precis det hon känner så känner jag. Om ni vill så kan ni läsa hennes blogg och inläggen från 27 augusti och framåt.

http://dontcountyoureggs.typepad.com//blog/

Mens

Nu blöder det.

Men jag är plikttrogen och tar min sista lutinus ikväll och testar imorgon bitti.

Det finns inga garantier eller något vetenskapligt bevisat att man kan förbättra äggkvalitén. Så nu måste jag bestämma mig för om jag ska leva som vanligt och börja nästa IVF om en månad eller inte.

En månad känns både kort och långt.

Imorgon kväll eller i helgen hoppas jag ha tid att börja fundera på detta. Ikväll är jag upptagen.

Första riktiga tecknet på mens

Brunfärgad vagitorie på bindan. Men det kom inget blod när jag kissade.

Still tired (fortfarande trött)

Vill jag sova så ligger jag i sängen ändå i mer än en timme innan jag somnar. Vaknade ett par gånger under natten men det berodde inte på fötterna.

Om jag blev trött, fiser, har en orolig mage, inte kan äta allt jag vill och det berodde på graviditet så skulle det ju finnas någon mening i det hela. En glädje också.

Nu är allt bara pest och pina och det påverkar mig. Jag orkar jobba men inte med den kraft och engagemang som behövs.

Jag längtar till lördag då jag får sovmorgon. Sedan ska jag på 32-årskalas på eftermiddagen.

Nästa vecka fyller jag 32. Det blir inget speciellt firande. Min mamma fyller år en vecka efter mig så vi firar alltid ihop. Jag har aldrig haft några att bjuda till ett riktigt firande någon gång. Jag vill inte alltid göra allt när det är jag som fyller år och någon partner har det inte funnits. Brist på pengar i familjen har ju också gjort att födelsedagsfirande är inget kul.

Min mamma önskar sig en blombukett från oss barn och sedan köper vi en tårta. Jag vill inte att någon slösar pengar på mig när jag vet att deras pengar behövs till viktigare saker.

En partner med jobb och inga skulder skulle kunna köpa en fin present till mig för ca 300- 500 kr och jag skulle vara jättenöjd. Inte känna att det gjorde stora hål i någons plånbok och att den personen ville verkligen ge mig något.

Ni kanske inte minns förra årets födelsedag men den startade med en stor blödning. Det är inte många som får missfall på sin födelsedag.

Fick veta igår att en på jobbet ska bli pappa. Det förklarar varför han förlovade sig i juni. Det ska bli en tjej och de har redan bestämt namnet.

Från en nedstämd kvinna som vill må bra.

Väldigt analyserande men hur länge orkar jag?

Nu blir det lite äckligt så sluta läsa om det är jobbigt för er.

Ca en halvtimme efter att jag skrev förra inlägget kände jag att nu känns det konstigt i magen. Jag har blivit van vid känslan men inte van vid att det alltid går så fort. Det går inte att planera sitt liv och man vill vara nära en toalett.

Sedan jag började med levaxin så har flytande xxx varit mer regel än undantag. Det kan komma med så kort varsel som mindre än en minut.

Det konstiga är att när jag äter onyttigt så får jag fastare xxx än när jag äter nyttigt. Jag tror att jag får oftare xxx i flytande form inom ett par timmar efter att ha ätit det och med nästan ingen varning.

Ändå sedan jag gjorde xxx vid tretiden idag så har jag blivit ännu tröttare.

Jag pratade med min mamma nu ikväll och hon undrar om jag tar upp någonting av det jag äter. Det är som att allt nyttigt rinner ur mig. Även om onyttig mat är gott så mår jag inte bra av att bara äta det.

Jag har varit sugen på onyttig mat varje kväll. För att orka med utan att behöva springa på toaletten oväntat så åt jag två kanelbullar och en stor smörgås till middag igår. Jag klarade därmed gårdagskvällen. I förrgår åt jag några bitar mörk choklad innan jag åt mat bara för att jag var sugen. Men den kvällen gick bra också. Några bitar mörk choklad åt jag ikväll också innan maten förebyggande denna gång.

Det är jobbigt att det inte finns någon läkare som tar ansvar för hur jag mår och alla mediciner jag tar. Jag mailade den gynekolog jag går ofta hos igår och han skrev att så länge jag inte har feber så kan man må så här efter en IVF. Det han menar är väl att det är bara att härda ut.

Det är inte den läkaren som jag mailade som har skrivit ut alla mediciner ( levaxin, metformin, D-vitamin) men den läkaren jobbar bara två dagar i veckan och har blivit svår att komma till besök. Han jobbade fyra dagar i veckan förra året men gick ner till två dagar i år. Han kanske går i pension vid årsskiftet.

Ska jag gå till vårdcentralen?

Jag hoppas att jag mår bättre när jag slutar med progesteronet.

Väntar på mensen

Den har inte kommit än. Jag känner mig så trött och jag måste jobba i två timmar till. Känner inte mig helt ok. Som tur är så är jag ledig ikväll.

Jag hittade en intressant ledare via en blogg.

Här är länkarna till ledaren och blogginlägget.

Sömnen är bättre

Den blir lite bättre för varje dag. Inatt minns jag inte ens att jag vaknade någon gång under natten men det tog över en timme för att somna. Det kändes som att hjärtade bankade fort och var för stressad för att somna. Jag gick och la mig så fort jag kom hem vilket var vid strax innan tio.

När jag går till jobbet så känner jag mig så nedstämd. Jag måste se ut som världens ledsnaste person. Har ingen lust att gå till jobbet men släpar mig dit i alla fall. Nu när jag jobbar så tänker jag mindre på med men är ändå nedstämd. Vill inte prata med någon fast jag måste. Känns som att jag måste kämpa väldigt mycket för att göra det som krävs lite tankearbete på jobbet. Försöker därför göra de enklaste arbetsuppgifterna men de börjar ta slut. Att gå igenom mail och post kan man bara göra i början efter att ha kommit tillbaka från semestern.

Ingen mens än men jag har den speciella känslan där nere som brukar komma några dagar innan mens. Den vill nog komma men progesteronet stoppar det.

Så på fredag kommer jag inte ta någon lutinus (progesteron). Jag testar och ser det negativa testet och har en helg på mig att försöka gå vidare.

På min fritidsintresse fick jag ett mail om att de bjuder in till en träff med lite info för hur man blir en bra ledare i föreningen. De som är intresserade att hjälpa till lite mer i föreningen ska kunna gå på denna första infoträff. Jag har lust att gå men man ska ju inte engagera sig mer om man vet att man ska sluta snart. Jag kan ju inte hålla på med fritidsintresset om jag ska bli mamma.

Flera femmisar som kommer på våra träffar har sagt att de har slutat engagera sig i föreningar därför de försöker skaffa barn. De skulle inte ha gjort det om de hade en partner men som ensamstående kan man inte få andra att tro att man är villig att göra mer. Har man en partner så kan man sluta så fort man blir gravid men som singel som skaffar barn så funkar det inte riktigt så.

Jag har bara några dagar till på mig att bestämma mig om jag ska gå eller inte.

Testade igen

 I fredags var det kanske onödigt att testa men det gjorde jag ändå.

I morse kändes det inte lika onödigt. Även om huvudet vet vad resultatet kommer att bli så hoppas hjärtat ändå.

Men det blev så klart bara ett streck.

Vad ska jag säga? Jag är ledsen. Jag har inte räknat dagar men vet att det var äggplock för två veckor sedan idag. Så någon ruvdag där man kan testa positivt borde jag vara på.

Jag kände redan när jag vaknade att jag inte hade lust att gå till jobbet idag. Sedan testade jag och då blev jag ännu långsammare. Kom till jobbet kvart i nio.

Mina ägg är värdelösa.

Jag fick lön igår och jag spelade på lite på lotto. Det var för 82 kr men det känns ju svårare för mig att bli gravid desto mer vill jag spela för att vinna mycket pengar så att jag kan försöka igen. Men jag ska försöka snåla in på annat så att det inte känns som att jag har slösat bort pengarna. Så en liten spelmissbrukare är jag nog på väg att skapa. Så dåliga saker kan jag skapa men inte bra som ett barn.

Jag är ledsen och arg. Arg för att livet eller något hatar mig.

När människor på jobbet igår frågade om semestern varit bra så fick jag ljuga och säga ja. Allt jag ville säga var att nej, den var jättedålig. Mina ägg har blivit utdömda och inga pengar finns för fler försök. Men det kan man inte säga och man får ha en fasad.

Jag orkade inte fika igår. Jag ville vara ensam. Jag vill inte fika idag heller. Resten av veckan tror jag att jag vill vara själv. Fast om man inte fikar med sektionen så är man inte trevlig och det är ett minus vid löneförhandling. Vi ska ha löneförhandling nu i september men jag bryr mig inte. Allt är bestämt på förhand oavsett hur bra man jobbar. Det finns inga pengar och alla får därför samma låga belopp.

Trött

Jag gick och la mig strax efter nio och klockan skulle ringa vid kl. 6.

Det kom en kommentar vid nio om att jag kanske har B-vitaminbrist och det orsakade mina varma fötter. Jag har undvikit vitamintabletterna för det är ju inte bra att ta med levaxin. Men jag hade lite kvar hemma av vitamintabletter så jag tog en. Tänkte att jag struntar i vad apotek och läkare säger.

I alla fall så sov jag ca sex timmar även om det inte var i sträck. Jag vaknade flera gånger.

Det var så klart mycket att göra på jobbet. Jag gick igenom posten och mailen idag. Det var allt jag hann med.

Jag har inte ruvarperiod som högsta prioritering. Det märktes av att jag glömde ta min lutinus vid lunch. Kom på det på jobbet när jag skulle hem vid halv fem. Några timmar senare gör kanske inte något.

På fredag är det över. Det känns skönt. Jag har längtat mer att detta försök ska vara över än att jag får ett plus. Det är ju osannolikt att det blir ett plus.

Jag fick ett mail igår från en person som har slutat försöka få barn själv. Hon höll på att dö av överstimulering och sedan blev det för mycket för henne. Hon kände att vara så sjuk igen och ha ett barn inte skulle fungera. Hon vill ha barn med en partner men hon trodde att hon hade åldern emot henne. Man skaffar ju inte barn direkt med en partner speciellt inte om man måste använda behandlingar för att få barn. Så hon förbereder ett liv som barnlös.

Det är mycket som jag måste tänka på.

Inte bättre

Jag tog mig upp idag. Jag tror jag sov från halv sju till halv nio. Men klockan skulle ringa vid nio. Vid nio gick jag upp och åt frukost. Duschade och sedan gick jag. Mitt nackont hade försvunnit när jag hade vaknat men det hade ersatts av huvudvärk. En värk som fortfarande finns kvar efter att ha tagit Alvedon på morgonen och när jag kom hem efter träffen.

Sedan låg jag i soffan i tre timmar till strax innan kl. 18.

Eftersom jag får ont i benen när man rör mig där inne så undrar min mamma om jag har fått en nervskada. Att jag har varma fötter och att jag började få det direkt efter äggplocket är hennes anledningar till att tro det.

Jag har inte ont någonstans i magen idag som jag hade igår.

Jag har bestämt mig för att jag ska gå till en gynekolog efter testdagen. När jag vet svart på vitt att jag inte är gravid då ska jag göra allt för att jag ska må bra igen. Stoppa i mig vad som helst så att jag blir normal igen. Jag ska jobba och hålla på med min fritidssysselsättning och kan inte må dåligt.

Man måste också vara frisk för att orka med ett tredje IVF-försök. Jag kanske har gjort försöken för tätt inpå och min kropp har ballat ur helt och hållet. Det kanske tyder på att det är först nästa år jag ska göra ett tredje försök.

Ännu en dålig natt

Jag la mig vid halv tolv. Vid tre vaknade jag. Jag duschade fötterna och sedan vände och vred mig i sängen för att hitta rätt position. Allt för att fötterna skulle tycka att det att det är tillräckligt kallt för att somna om.

Jag ådrog mig nackont istället. Så nu när klockan är snart sex på morgonen så är jag fortfarande vaken. Det är sex grader varmt och dimma ute.

Det är Femmisträff idag. Jag kommer nog att vara trött på den men jag ska gå. Jag ska egentligen upp vid nio så jag hoppas om inte nacken gör mer ont kunna ligga i sängen tills dess.

Just nu känner jag att jag skulle inte klara av att vara gravid. Om jag får massor av krämpor som gör att jag inte kan sova medan jag vet att jag måste jobba så skull jag bli vansinnig. Det har gått bra medan jag har varit ledig den här veckan men nu när jag ska jobba kan jag inte bara sova tre eller fyra timmar per natt. Nu när jag har varit ledig så har jag alltid somnat om mellan fyra och sex och vaknat vid nio eller tio.

Krämpor

Först vill jag säga att jag är lite stolt över gårdagens sista inlägg. Politik är viktigt. Se vad man mister om det bara ska sparas pengar eller att skatten ska sänkas.

Jag börjar tycka det är jobbigt med fötterna. Inatt provade jag att sova med två kuddar under fötterna. Efter några timmar vaknade jag av att fötterna var så varma. Det var inget täcke på fötterna. Så direkt in i duschen för att duscha dem med kallt vatten. Det hjälper för en kort stund typ max 10 min och det är tillräckligt för att inte hinna bli vansinnig. Jag letade genast upp en tredje kudde så att fötterna låg ännu högre upp. Det var en dum idé att testa att ha två kuddar från början. Varför strula med ett vinnande koncept?

Så medan jag låg där och hoppades att blodet och vätskan skulle rinna ner i benen innan fötterna hann bli katastrofalt varma igen så undrade jag när kommer det sluta? Jag kan inte ha det så här när jag jobbar nästa vecka. Nu kan jag sova hur länge jag vill på förmiddagen eftersom jag har semester men det går inte framöver. Jag tror att jag somnade inom en halvtimme efter att den tredje kudden tillkom.

Sedan har jag då och då känt av en viss punkt på höger sida under veckan. Men det har varit korta stunder ett par gånger om dagen. Jag tänker att det är mitt myom eller äggstocken. Men idag så känns den mer och nästan hela tiden.

Jag undrar om jag ska göra en koll för att se om allt är ok. Det är dock kanske inte rätt tidpunkt att göra en koll under nästa vecka. Jobbet och ruvarvecka två.

Kan det vara lutinusen som orsakar allt detta? Eller är det överstimuleringen?

Politik gör skillnad

Jag fick idag tillgång till beslutet som togs om detta. Den del som rör prover då står det i olika stycken. Jag har kopierat de två viktigaste:

"ersättningen för ”normalbesöket” sänks med 15 kr. Större delen av
sänkningen motsvaras totalt sett av att provtagning vid utredning av
infertilitet och habituella aborter ersätts separat"

"Extra ersättning för prover vid
infertilitetsutredning som leder till remiss till
Fertilitetsenheten Huddinge"


Alla de rödgröna deltog inte i beslutet. Ni som tycker att alla barnlösa ska ha rätt till vård borde veta vilka partier ni ska rösta på i nästa års val.

Svar från en organisation

Jag ville uppmärksamma en organisation om Stockholm läns landstings nya regler. Jag tänkte att de kanske inte visste och jag ville vara snäll. Organisationen är nog inte lika insatta i ämnet som vi ensamstående är därför vi måste kämpa mycket mer för att få minsta lilla hjälp. Dessutom helt själva. Här är svaret:

"Jag vet inte om det påverkar så mycket, när man ansöker om pengar för vård utomlands så ansöker man hos försäkringskassan och då har inte stockholms regler någon betydelse. Däremot om man gör det i Sverige privat så får man väl inga pengar då. Vi får ta reda på mer tack för mailet."

Jag svarade att nu måste man betala alla tester själva. Det känns också som att det här beslutet innebär att om man som par försökt att få barn så går man till en gynekolog. Denna gynekolog måste då vara säker på att paret inte ska göra något privat för att göra några tester på dem. Det kan också innebära att gynekologer blir nu rädda att göra enkla tester som kan hjälpa paren utan direkt remitterar dem till fertilitetsklinikerna. Paren får då vänta extra länge på att få göra nödvändiga tester eller så får de betala testerna själv.

Jag tror att detta är ett sätt för landstinget att spara pengar men i slutändan så tror jag inte att det sparar pengar.

Tänk om ett par skulle bli hjälpta av att få ta pergotime eller få veta sitt TSH-värde och ta rätt medicin. Då får de barn utan att behöva hjälp av en fertilitetsklinik.

När man har gjort sina landstingsförsök så betalar inte Försäkringskassan för vård utomlands.

Men om någon är medlem i denna organisation så kanske ni som medlem kan uppmärksamma ämnet inom organisationen.

Googlat fragmenterade embryon

Det finns inte så mycket forskning om det. Det är rena gissningsleken känns det som när det gäller få fram färre fragmenterade embryon. Vissa skriver ta samma medicin och dos, ändra dos, ändra medicin, gör akupunktur, ät örter, om fragmenteringen är över en viss procent så ge upp om dina ägg, gör en noggrannare spermaanalys osv.

Jag läser mest på engelska sidor för de svenska har knappt någon info. Det är för att i Sverige så gör man så få undersökningar när en IVF inte fungerar. Man gör ju väldigt få tester jämfört med utländska kliniker.

Det känns som att danska kliniker gör samma sak som svenska kliniker, för till mig har de inte sagt något annat än att jag ska gå tillbaka till Gonal-F.

På de engelska står det inte så mycket heller men det är mer än de svenska.

Jag hittade igår en svensk blogg där en kvinna med också fragmenterade ägg gjorde äggplock och insättning exakt samtidigt som mig förra veckan. Vi får se om hon blir gravid. Jag la till henne i min blogglista.

Jag hittade idag en amerikansk blogg där en kvinna gjorde insättning förra veckan. Hon hade också fått fragmenterade embryon vid tidigare försök. Nu använder de hennes systers ägg. Resultatet blev lite bättre nu men ändå inte så bra som de hade hoppats. De fick i alla fall två stycken insatta. Hon skriver att de börjar tro på att något är genetiskt fel på henne och hennes systers ägg.

Det får mig att tänka på att min syster kommer antagligen få jättesvårt att få barn också. Jag har tänkt på det och min syster också men i och med den här bloggen så känns det som att det är lite mer bekräftat.

En vecka tills testdagen

Jag inledde dagen med att testa. Jag vet inte varför jag inte kunde låta bli. Men gjort är gjort och det var så klart negativt.

Jag lever som att jag inte är gravid. Kliniken har ju varit realistisk och alla vet att det finns knappt något hopp. Men man slutar inte att hoppas förrän mensen eller testdagen är här.

Nu har jag en dröm om att få höra orden toppenembryo någon gång om mina embryon. Inte att det är knappt godkänt och det är mycket mindre fragmentering än resterande.

Det har slagit mig också att denna ruvning sammanfaller lite i tid med inseminationen jag gjorde i augusti förra året. Saker som jag gör då. Att det är inledning av höstterminen och det är intensivt på fritidssysselsättningen. Att jag gjorde för mycket som kanske orsakade det som hände förra året är tankar som inte försvinner. Jag vet att det inte är logiskt och sant men jag kan inte få bort dessa tankar.

Men jag vill inte boka av några saker när chansen att jag är gravid är minimal. Jag vill inte att några andra ska veta att jag är gravid tidigt. Om jag har turen att bli gravid någon gång i mitt liv så vill jag nu inte säga till någon förrän i femte månaden.

Svart på vitt

Efter att några har kontaktat Stockholms läns landsting och efter att ha pratat med den ena och den andra så hittade man rätt tjänsteman.

Landstinget har tagit ett beslut om att från den 1 september så får man inte göra ultraljud, andra undersökningar eller blodprover om man ska göra privat IVF i Sverige eller utomlands och betala landstingstaxa. Alla prover ska patienten betala själv och alla ultraljud ska patienten betala själv.

Det är bara landstingsfinansierad insemination eller IVF som undersökningar bekostas av landstinget.

Det är dyrt att försöka skaffa barn själv och efter 1 september blir det ännu dyrare.

Än så länge verkar det som att medicinerna kan man få på högkostnadsskyddet eftersom det är statlig fråga.

Fokus på annat

När klockan var två så var det tråkigt att vara hemma. Jag visste ju att Barnens Hus rean startade idag. Jag tänkte att kön borde vara kortare på eftermiddagen. Många andra hade tänkt samma sak. Medan jag stod i kön så hörde jag att kön hade när de öppnade varit några hundra meter lång. När jag kom var den nog ca 100 m.

Jag stod i kön utomhus ca 1,5 h. Vakterna ropade ut ca 20 min innan jag kom in att det var 2-3 timmars väntetid i affären för det går så långsamt i kassorna. De har bara två kassor. Men jag ville åtminstone sätta min fot i affären en gång till innan den stängdes. Det var många gravida och många med barn under ett halvår som stod i kön. Vissa kom ut tomhänta för de orkade inte stå i den långa kassakön.

Jag tittade runt. Om jag hade köpt något skulle det ha varit något litet. Men jag hittade inget speciellt. Så jag gick ut. Men jag ångrar inte att jag gick dit. Det var varmt och skönt ute. Ibland sol ibland molnigt. Jag borde ha fått massor av D-vitamin av att stå ute i den kön.

Sedan åkte jag till Ikea och Netonnet. Jag köpte en liten stålställning med lådor för 99 kr på Ikea och en billig vattenkokare. På Ikea hittade jag flera saker som jag ville ha men var för dyra. Det var täcken, gardiner, köksbord, lampa till vardagsrummet och en fin bäddsoffa osv. Allt kanske jag inte har behov av men en del har jag behov av.

I flera år har jag velat köpa lite nya saker till lägenheten men det har alltid varit annat som varit viktigare.

Ett fint hem är också viktigt.

Efter att ha bloggat så länge så har jag fått en känsla av att det är bara 2-3 st av de bloggar jag följer som får plus varje månad. Denna vecka har 2 fått plus så kvoten borde alltså vara fylld för denna månad.

Men för varje dag som går så mår jag bättre. Det är inte min tur nu. Det kanske aldrig blir min tur. Men om jag bidrar till att andra får sina efterlängtade barn genom mina tips eller min blogg så vet jag att mitt liv har betydelse för någon annan.

Jag fick mail idag från en konsertarrangör att det är dags att köpa biljetter till julevenemangen i december.

Det kändes som ytterligare en påminnelse om att ha fokus på annat.

Jag tror att jag behöver ytterligare hjälp eller behöver ändra något inför försök nr 3. Jag ska försöka se i september om jag och i så fall vad jag har råd med.

Normal sömn inatt

Fötterna på tre kuddar kan ha hjälpt. Det var skönt att ha kunnat sova ostört.

Annars så börjar jag tycka det är lite småjobbigt att jag ska börja jobba på måndag.

Samtidigt är det inte kul att bara vara hemma heller. Men hittills har jag lyckats få dagarna att gå. Jag försöker fylla dem med innehåll. Äta, duscha, diska, gå ut på något ärende mm.

En del av Barnens hus affärer har gått i konkurs

Det är bara vissa av dem eftersom hälften drivs av olika franchisetagare. Huvudägaren äger ca hälften av affärerna och de har gått i konkurs.

Bland annat den som är närmast där jag bort. Den barnaffären har funnits där fast under olika namn sedan jag har varit liten. Jag har minnen därifrån om att jag var där med mina föräldrar och köpte saker till min lillasyster.

Jag har alltid drömt om att en dag ska jag få gå dit och köpa saker till mitt barn. Nu kommer jag aldrig att få den chansen.

Imorgon börjar konkursutförsäljningen.

Här är länken till vilka affärer det gäller: Länk

Det är synd att Ullared är så långt bort.

Varma fötter

För en vecka sedan hade jag äggplock. Natten mellan tisdag och onsdag kunde jag inte sova pga att mina fötter var så varma. Jag fick gå in i duschen och duscha dem med kallt vatten. Tillbaka till sängen. Men det hjälpte inte. De var fortfarande varma.

Jag fick då ligga i sängen och hoppas att de skulle kallna. Ett par timmar gick och jag somnade. Jag hade ju legat i sängen större delen av den dagen och min mamma sa att om man är stilla så kan det påverka blodet.

Men jag sov några timmar den natten och trodde det var en engångshändelse. Tänkte att det hade något med äggplocket att göra.

Men nu natten mellan söndag och måndag så hände det igen. Jag duschade fötterna. Det hjälpte inte. Jag hade som tur var kylklampar i frysen så jag tog en av dem och la den i en påse. Påsen las på en kudde och fötterna på den. Det hjälpte inte. Så efter ett tag var kylklampen tillbaka i frysen. Jag tänkte på vad min mamma sa att det är vätska och blod som är varmt. Jag tog två kuddar från vardagsrummet och lät fötterna ligga i högläge. Tiden gick men jag somnade.

Inatt kom problemet igen. Jag hade natten innan googlat på lösningar. Någon skrev strumpor i frysen. Jag gjorde det men mina strumpor blev inte så kalla. Antagligen pga de hade ingen vätska i sig. Så det hjälpte inte med strumpor.

När jag googlade så läste jag att det är mestadels gravida kvinnor som får varma fötter. En sak som jag inte ville läsa för det är ju inte det som orsakar mitt problem. Jag gissar att det kan ha något med överstimulering att göra.

Soffläge

Loba har fått plus. Hennes blogg finns i min blogglista. Grattis till henne.

Mat har aldrig varit min grej. Det har aldrig varit en hemlighet att om någon uppfann ett piller som ersättning för mat skulle jag vara en av de första som köper det.

Man slipper handlandet,lagandet och diskandet.

Idag har det blivit choklad och chips. Det är enklare att ha struktur på allt när jag jobbar och/eller mår bra. Men det blev en tur till föräldrarna för middag. Så inte bara onyttigheter har det blivit.

Många av tipsen jag har fått handlar om kost och tillägg av exempelvis örter.

Jag läser också om att många är ordinerade massor av mediciner under ruvarperioden. Jag har lutinus som ska underlätta att behålla en graviditet. Inget annat.

Sedan har jag andra mediciner som jag tar hela tiden.

Jag fick igår veta när jag läste en blogg att det finns en spruta som ska underlätta implantation. Det visste jag inte att det fanns.

Tilläggas ska är det verkar som att alla dessa personer inte gör sin behandling i Danmark.

Vill man ha något så måste man skärpa sig. Förutom pengarna så är det tanken på att laga mat som är avskräcker mig från besöka någon kinesisk läkare som vill att jag ska laga mat.

Det är därför en paus mellan IVF nr 2 och 3 känns lockande. Det ger mig tid.

Men samtidigt vet jag inte om vid ett minus nästa vecka kommer känslan av att köra igång omedelbart. På två månader kommer det inte att hända mycket.

Samtidigt kommer jag inte ha kunna vila så mycket både före och efter ett försök som denna gång. För vissa lyckas när de får vila mycket.

Hemma

Det känns bättre i magen nu men jag har lite ont fortfarande. Jag kan nog göra fler saker nu än jag har kunnat de senaste dagarna. Jag har diskat idag men sedan gått tillbaka till soffan. Men det var inte så mycket disk. Jag har ännu inte ätit frukost än.

Det svåra är att veta hur mycket man kan göra utan att det blir för mycket. Det är tråkigt att bara ligga i soffan ut i fall att jag blir sämre av att anstränga mig. Det finns inget att titta på tv och på nätet finns det heller inte så mycket att göra.

Jag skulle behöva städa, duscha, gå och handla. Jag skulle vilja promenera också men det blir kanske för mycket.

När man är hemma mycket så hinner man skriva väldigt många inlägg på bloggen. Jag hoppas att det inte har varit för jobbigt att ta sig igenom för er. Nästa vecka på måndag börjar jag jobba. 4 veckor jobbar jag på denna ort och sedan flyttar jobbet till en annan ort som ger mig mycket längre resväg.

Tankarna på paus och allting har ju också lett till tankarna om nytt jobb. Ska jag kunna få nya lån ja då måste jag ju tjäna mer. Med min arbetsgivares ansträngda läge som min chef uttryckte det innan sommaren med anställningsstopp mm så blir det inte mycket till löneförhöjning nu i höst. Ska väl vara glad om det ens blir 500 kr.

Massor av förslag

Av snälla människor på Femmis och andra så har jag fått info om olika saker.

Allt är inte direkt vetenskapligt bevisats men det har hjälpt några.

På fertilietsguiden.com så står det om medel som eventuellt kan förbättra äggkvalitén. Det står också att de antingen förvärrar problemet eller hjälper till. När det står så då vågar jag direkt inte chansa.

När läkaren sa att nästa gång går vi tillbaka till Gonal-F för vi hoppas att jag få färre ägg som i lugn och ro kan växa utan att trängas. Det sa hon strax efter insättningen när jag satt på mig kläderna.

Det har fått mig att tänka är att jag behöver nog 6-7 IVF:er för att kunna komma underfund med exakt dos och medicin för mig. Det kändes som att jag är särskilt svår att medicinera.

Jag fick tips om en som utövar kinesisk medicin med specialiteten gynekologi i Stockholm. Han skriver på sin hemsida att han med sin akupunktur, diet mm kan förbättra äggkvalitén. Det står inga priser på hans hemsida så jag vet inte hur dyrt det är.

Det svåra är om jag ska ta ett stort uppehåll mellan ivf nr 2 och 3 för att kunna prova på något som kan hjälpa mig innan ivf nr 3.

Just nu är jag mottaglig för allt. Men sedan ska informationen sorteras och bedömas. Det är det svåra. Sedan kommer det svåra beslutet.

Kanske på bättringsvägen

Efter att jag skrev förra inlägget så började jag få lika ont som igår. Just då ångrade jag det inlägget lite. Idag gick jag förbi föräldrarna och åt mat där. Det blev mest sängliggande hos dem och tittande på friidrott. Efter jag åt mat så började jag helt plötsligt att massera min mage. Det var inget planerat men det gjordes. Helt plötsligt så kändes det mycket bättre. Det gick så snabbt att jag vet inte vad som hände. Jag har fortfarande ont i magen men nu på ett annat sätt och mindre. Jag undrade om jag inbillade mig men nu två timmar senare så har jag mindre ont nu än när jag vaknade i morse.

Men lika snabbt som en bättring kom lika snabbt kan antagligen en försämring komma.

Kliniken ville att jag skulle kontakta dem ifall jag började må dåligt. Jag har inte velat göra det än för jag ville se hur det utvecklade sig. Kanske imorgon mailar jag dem.

Jag har druckit mycket vatten och försöker vila så mycket som möjligt. Jag hade velat vara mer aktiv under min sista vecka på semestern. Jag behöver handla mat, städa lägenheten mm. Men nu tar jag en dag i taget. Jag ska egentligen hålla på med min fritidsaktivitet på tisdag kväll men det gör inget om jag inte kommer så beroende på hur jag mår på tisdag så får jag se om jag åker dit.

Jag har ju inte haft så ont att jag absolut inte kan ta mig ut om jag måste. Korta sträckor på 10-20 min kan jag gå och ingen feber har jag. Så har jag överstimulering så har jag en lindrig en.

Jag vägde mig idag. Ingen munter läsning men jag har inte gått upp anmärkningsvärt mycket. Ca 1 kg sedan förra mätningen. Massor av glass och hotellfrukostar har väl satt sina spår. Jag tror inte att en överstimulering har satt spår på mig.

En av de positiva sakerna i mitt liv som jag hoppas kunna få tid till detta år är att röra på mig mera. Det ska jag tänka på i september.

Lite bättre i magen

När jag vaknade idag så kändes det lite bättre i magen.

Igår så funderade jag på hur resten av det här året ska vara. Jag vill ha positiva händelser i mitt liv. Men ingenting är gratis.

Jag vill göra om i mitt vardagsrum och kök. Nytt köksbord, ny lampa i vardagsrummet och lite mer förvaring.

Hitta fina ställen att fika på eller äta brunch på. Julbord. Hitta en bok som är bra.

Om jag kör igång med IVF nr 3 så fort som möjligt så blir det äggplock och insättning i oktober. Men jag har inte bestämt mig om det är det rätta för mig. Just nu känns inte en IVF som en positiv händelse i mitt liv.

Det onda i magen kvar

Så jag antar att jag är lite överstimulerad. Det är tur att jag har semester nästa vecka också.

Så nu ska jag äta så lite som möjligt, dricka så mycket som möjligt och vila så mycket som möjligt. Det har inte blivit så mycket annat gjort idag än att titta på tv, surfa på datorn och ligga i soffan. Jag lyckades gå upp och äta lite choklad till frukost innan jag kom tillbaka till soffan. Nyss duschade jag också.

Halvsova i soffan har jag också hunnit med.

Så medan jag har surfat idag har jag funnit följande info. Spanien är dyrast i Europa på IVF. Det är också de enda kliniker som kan tänkas ha donatorer av annan hudfärg. Östeuropeiska kliniker har inte donatorer med annan hudfärg.

Så vad funderar jag på?

Göra mitt trepack hos Storkklinik. Ta en paus i några år. Om jag lyckas spara ihop pengar under dessa år så tar jag det billigaste alternativet i något östeuropeiskt land. Bryr mig inte om utseende på någon part.

Under dessa år så har jag nog vant mig vid tanken.

Vad vill jag?

Åka till USA, skaffa surrogatmoder, äggdonator, spermadonator och få allt fixat. Men det lär kosta mellan en halv miljon och miljon. Pengar jag aldrig kommer att ha. Drömma kan ingen stoppa mig ifrån.

Oavsett så ångrar jag inte att jag försökte skaffa barn. Att leva livet innebär att man försöker uppnå sina mål. Ibland lyckas man och ibland gör man inte det. Det enda man ångrar är att man inte försökte.

Jag hoppas att i framtiden så får Sverige bättre lagar som tillåter mer hjälp till barnlösa oavsett civilstånd och sätt. Allt från dubbla donationer till surragotmödraskap. Att så få som möjligt får genomlida barnlöshet.

Träningsvärk i magen och ser slutet på försökandet

Ont i benen övergick till träningsvärk i magen. Jag hade inte det vid IVF nr 1.

Idag har jag förutom benen och magen mått bra. Det finns där i bakgrunden men jag lever som vanligt. Packat upp, städat och handlat.

Jag läser om andra ruvare som undviker allt tungt och jobbigt men det är svårare när man är singel. Men eftersom jag har bestämt mig för att leva som vanligt så struntar jag i om jag lyfter tungt.

Tankarna har faktiskt kommit om det är försöken att få barn är över efter min tredje IVF.

Det är svårt att få lån i dagens samhälle. Jag måste åka ännu längre bort för att få hjälp. Skulle det finnas någon äggdonator som liknar mig i Europa så skulle säkert det kosta mer än en vanlig äggdonator. Precis som det gör när man vill beställa en spermadonator med speciellt utseende. Men det är ju mycket svårare med äggdonatorer pga de ska ju synkas med mottagaren.

Det blir bara för många saker att oroa sig för tänka på. Hade jag inte ekonomin att tänka på hade jag nog orkat koncentrera mig mer på resten.

Jag har ett myom i magen som jag måste tänka på. Hade jag kunnat bli gravid lätt så hade jag nog fått veta om det klarar av en graviditet. Det finns ju en risk att den blir större ju längre tiden går. Jag läste idag via google om en persons myom som förvandlades till cancer och hon fick operera bort hela livmodern.

En annan stor risk som jag har just nu är att mina äggstockar kan vrida sig. Har man väldigt stora äggstockar efter en IVF så kan dessa vrida sig. Om jag får en snabb smärta i magen som är som en kniv då är det äggstockarna som har vridit sig. Då måste man snabbt till sjukhus och operera bort båda äggstockarna. Kliniken varnade mig för det och att jag de närmaste veckorna måste ha koll på sådan smärta i magen.

Ibland vill jag bara blunda och önska att jag hade allt jag har drömt om.

Det känns inte som att jag är en ruvare nu. Nästan all fokus är på vad jag gör när jag har använt mitt trepack.

De kliniken tycker att jag är lite speciell eftersom jag påverkas inte av IVF-mediciner, känner inte av mina äggstockar, klarar av äggplock så himla bra, mår bra efter äggplocket mm.

Innan jag fick veta det dåliga resultatet så tänkte jag att det kanske tyder på att jag skulle klara en förlossning ganska bra. Nu får jag kanske aldrig gå igenom en förlossning.

Jag har ännu inte orkat prata med min bästa vän om det som har hänt. Hon kom tillbaka igår efter en några dagars Ålandsresa med sin familj. På tisdag åker hon till Grekland med bara sin syster i 5 dagar.

Jag kan sms:a men hur berättar man allt detta i ett kort sms. "Jag fick ett embryo insatt, det enda överlevande av 28 ägg. Det lutar alltså mot äggdonation som jag inte har råd att göra plus att det blir svårt att finna en donator som liknar mig. Jag måste nog lära mig att leva ett barnlöst liv."

Jag såg slutet på filmen "Million dollar baby" där en man hjälpte en kvinna att dö eftersom hon ville inte leva totalförlamad. Den var på TV4 idag. Jag hade inte sett den filmen förut och visste inte att den skulle sluta så.

Så vad är meningen med mitt liv?

Just det, jag fick en testdag också

30 augusti.

Förhoppningsvis så kommer jag att ha saker att göra de kommande två veckorna så att jag glömmer bort det.

Jag vill bara glömma bort det här försöket.

Jag har dock inte givit upp att försöka tänka positivt. Om jag mår bra och ha bra dagar så är det positivt.

Idag har jag känningar i benen. Jag har haft det till och från sedan äggplocket.

Jag sov bra inatt. Det var väldigt skönt att få sova i sin egen säng.

Även om hotellfrukost är gott så är det jobbigt att gå upp en speciell tid för att kunna äta frukosten.

Del 3

Jag kom hem strax efter halv elva.

När jag nu är hemma så känns det som att jag orkar inte skriva negativa saker imorgon.

Så med mindre än en timme kvar på detta dygn så skriver jag lite till. Men jag är trött så det kan bli fler saker senare i alla fall.

Tanken som har slagit mig är att om jag skulle få barn så är det en brottsling som jag uppfostrar och därför vill inte universum att jag ska få barn. Eller så får mitt barn ett hemskt liv och det är kanske det universum inte vill ge mitt barn. Jag skulle inte vilja ge mitt barn det liv jag har.

Universum kan vara gud eller vad som helst.

I motgångar vill man ju finna meningen med livet för annars varför finns vi på jorden?

Jag har inte hittat min mening än.

Det är konstigt men det just nu känns det inte så fruktansvärt som jag tycker att jag borde känna. Det känns lite jobbigt men annars ok. Därav titeln bara del 3.

Hade allt gått bra idag så hade jag nog känt mig ok och trött. Så lite jobbigt är bra.

Det är några stycken som ruvar just nu i bloggvärlden. Jag önskar dem all lycka till. De är också väldigt duktiga på att leva föredömligt under denna ruvarperiod.

Jag känner att jag orkar inte bry mig att leva föredömligt denna gång. Jag är nykterist så dricka alkohol kommer jag inte att göra. Men jag kommer inte bry mig om vad jag stoppar i mig.

Tills motsatsen är bevisad är jag inte gravid. Jag vill inte leva mina sista dagar på semestern som en person som begränsar sig bara för att denne kan vara gravid.

Om knarkare kan bli gravida så borde en som lever normalt också bli det.

Det näst värsta del 2

Det kan komma ytterligare delar de kommande dagarna. Att skriva på tåget funkar inte så bra. Jag har så mycket att skriva om. Jag behöver skriva av mig.

De senaste veckorna så har jag försökt tänka positivt. Jag har ju fått kommentarer både på bloggen och privat om att jag borde tänka mer positivt. Jag undrar vad ni säger om jag säger " I told you so".

Men för att bryta mitt tankemönster så tänkte jag på kommande graviditet och när jag ska berätta på jobbet. Jag skulle må lie dåligt men inte så dåligt att det märktes av kollegorna. I december skulle jag berätta för min chef och min närmsta kollega. I januari skulle jag berätta för resten av sektionen. Jag skulle sedan om det gick ekonomiskt jobba februari ut. Jag fantiserade om att jag skulle få två embryon tillbaka och att jag var gravid med tvillingar. En pojke och flicka.

Med hotell och resekostnader för två så har detta kostat mig en del. Men jag ville ta det lugnt och inte stressa som förra gången. Det hjälpte inte mycket.

Jag vet inte om jag orkar så mycket mer. Jag har surfar lite på Ava Riga och en äggdonationsbehandling kostar ungefär lika mycket som ett trepack IVF.

Jag vill inte ta hur mycket lån som helst.

Tidigast i oktober kan jag göra IVF nr 3. Jag kan inte vara borta från jobb och fritidssysselsättning hur mycket som helst utan att tala om varför. Allt är osäkert.

Jag ska nog spela lotto på lördag. Skulle jag vinna pengar så blir det en surrogatmoder i USA.

Jag skulle också skänka pengar till Cecilia/Bebiskarusellen om hon nu behövde det. Det är så hemskt det hon nu går igenom. Jag hoppas bara att fosterdiagnostiken talar om att bebisen är frisk.

Det näst värsta

28 ägg. Bara 11 befruktades. Bara 1 embryo blev godkänd.

Mina förhoppningar var att få ca 5 godkända embryon med tanke på förra gången.

De sa till mig att de hade aldrig sett en så ung person med ett så dåligt resultat. Min mamma var med i rummet när de talade om det och just då hade jag önskat att jag hade varit själv vid insättningen. Visst jag fick ett embryo insatt men trots att de sa att det har en chans att lyckas visste jag vad de tänkte.

Vi var i ett kontorsrum när jag fick reda på resultatet och sedan gick jag själv till undersökningsrummet för insättning. Direkt efter insättningen gick jag till toaletten och kissade. Sedan gick vi. Vi gick så snabbt att de fick stoppa mig i väntrummet och ge mig ett graviditetstest.

Läkaren sa att nästa gång är det tillbaka till Gonal-F men att hon vill inte prata mer om nästa behandling förrän vi vet resultatet av detta försök.

Jag inser att jag måste mer och mer tänka på äggdonation. Jag har inget emot äggdonation det är bara det att jag tror inte det finns en enda donator i Europa som är lik mig.

Jag hade tidigare pratat med min syster om äggdonation och vi pratade igen idag. Det är lättare att prata med henne om behandlingar än mamma. Mamma har svårare att förstå och jag tror att hon tycker gener är viktigt.

Min syster säger att det spelar ingen roll hur barnet ser ut bara att det är mitt. Men jag hade gärna undvikit den framtida frågan om det barnet är mitt. Den frågan kommer jag nog få minst en gång i veckan tror jag.

Eftersom äggkvalitén beror generna så har jag idag inte kunnat låta bli att vara arg på mamma och pappa. Min mamma har rökt sedan hon var 13 med de enda uppehållen vid graviditet. Min pappa slutade röka när jag var tio. Egoist som min mamma är så har hon alltid rökt inomhus. Passiv rökning kan ju ha påverkat mig under hennes graviditet och uppväxten.

Min mamma har inte märkt av min ilska. Det är ju inget man kan säga till henne.

Ingen har ringt än

Så än så länge ser det positivt ut.

Idag blir det insättning. Kl. 13 är tiden.

28 ägg

Det låter mycket men de sa att så många ägg kan betyda att de har lika dålig kvalité som förra gången. Det innebär väl att inget ägg får tillräckligt med plats att växa ordentligt eller att alla mina ägg har dålig kvalité från början. De sa också att risken för överstimulering är stor att de kanske inte vill sätta in något på torsdag. Jag ska ringa dem imorgon för att tala om hur jag mår och insättning blir på torsdag kl. 13. Om alla embryon är dåliga så ringer de på torsdag mellan 8 och 11 och talar om att det inte blir en insättning.

Så finns det bra embryon men jag mår dåligt så får jag inte sätta in något. De godkände i alla fall att två embryon sätts in om det blir en insättning.

Jag mår bra. Bättre än förra gången. Alla på kliniken var så förvånade att jag inte hade känt av mina äggstockar. Jag har känt nästan ingenting. Typ ett par gånger om dagen ett par minuter varje gång en liten värk från höger sida.

De tyckte också att jag var duktig under äggplocket idag. Jag fick vänta lite längre tills mitt äggplock skulle börja eftersom patienten innan hade komplikationer av sitt äggplock. Förra gången fick jag vänta också fast då efter äggplocket eftersom patienten efter hade komplikationer av sitt äggplock.

Morfin fick jag under äggplocket men mådde inte konstigt av det. Men det hjälpte mot smärtan som bara var i ena benet, lite vänster undre del av ryggen och lite i magen. Förra gången hade jag ont i båda benen.

Penicillin som stolpiller och antibiotika intravenöst fick jag. Massor eftersom jag har så stor risk för infektion och överstimulering pga alla äggblåsor.

Snart går jag hemifrån

Jag har läst om problemen med tågen så jag kände att jag behövde gå in på internet för att se om tågen går i tid.

Tåget går vid tio. Jag går hemifrån vid åtta.

Min sista orgalutran tog jag nyss. Nu är det bara ovitrelle ikväll och sedan är det slut med sprutorna.

Jag är lite nervös för att det inte finns några äggblåsor eller ägg på tisdag. Var gynekolog nr 2 inte så bra eller kan äggblåsor spricka vid 12-16 mm trots orgalutran?

Åker imorgon

Det har känts lite overkligt allt detta. Jag ska göra en IVF igen. Jag är glad att jag har fått denna chans igen.

Igår tittade jag på pappret med resultaten från ultraljudet i tisdags. Det känns som att det har försvunnit äggblåsor mellan tisdag och torsdag. Det var ju 5-6 st 12 mm stora på höger sida i tisdags.

Jag hoppas att det finns några äggblåsor på tisdag och några embryon på torsdag.

Syrran ringde vid halv åtta igår kväll och ville gå på bio. Så lite oväntat gick jag på bio och kom hem halv ett. Men jag vaknade idag vid halv sex, somnade om, vaknade vid sju och gav upp vid halv åtta.

Vi såg filmen The Heat och den var bättre än jag trodde den skulle vara. Syrran och jag har inte hunnit umgås så ofta som vi velat i sommar och jag är glad att vi kunde umgås igår kväll.

Klinikens plan

Jag ringde dit när klockan blev två. De höll precis på med min plan. Jag fick vänta en minut tills telefon kom till den sjuksköterska som höll på med min plan. Den nya planen är att vi ska satsa på de äggblåsor som är ca 9-10 mm. Det innebär att äggplock blir på tisdag och insättning på torsdag.

Min mamma är ledig och jag vill också njuta av min semester så vi åker en dag tidigare alltså på söndag och åker hem på torsdag eftermiddag efter insättningen. På detta sättet får jag vila och slipper stressa.

Jag ska ta samma dos menopur. Inga ytterligare ultraljud behövs.

Dagens läkare nr 2 var väldigt trevlig men lite slarvig. När man har gjort ultraljud på ett annat ställe samma dag så kan man verkligen jämföra. Min stora äggblåsa/cysta sa hon fanns på både höger och vänster. Hon skrev ut många bilder från ultraljudet men hade inte koll på vad hon skrev ut.

Hon är också den första gynekolog som jag har hört pratat i cm när det gäller äggblåsor. Alla andra har pratat i mm. Hon hade också helt andra mått på mina äggblåsor än vad den andra läkaren sa. Om det skiljer 1-2 mm det är förståeligt men när det är flera mm tillsammans med tidigare fel så kunde jag inte lita på hennes svar. Nu visste jag ju redan klinikens nya plan för mig när jag gick till henne men som ensamförsökande så måste man tacka och ta emot för de kliniker/gynekologer som är villiga att ta emot en.

En annan klinik som jag ringde i tisdags hade ingen läkare idag utan först imorgon. Den kliniken ska jag försöka med om mina gynekologer nr 1 och 2 inte kan.

Inte hört något än från kliniken

När man jobbar och väntar på mail eller samtal då går tiden fortare.

Nu är jag hemma och vågar inte göra någonting ifall de hör av sig och säger att äggplock blir på lördag. Jag borde kanske ha börjat packa men har inte gjort det ifall de säger att detta försök också ska avbrytas.

Jag ringde efter kl. 11 och frågade om de har hunnit titta på mitt mail. Den som svarade sa att de har så mycket att göra att de kommer att ta tid att titta på dagens mail men att de hör av sig under dagen. Jag ska snart gå hemifrån för att åka till nästa ultraljud. Man behöver ju ha 3-4 gynekologer som man kan vända sig till och jag vill gå på denna för att kunna komma in i rullarna hos denna gynekolog.

Kl. 15 är deras telefontid slut. Det är om mindre än 1 h och 20 min. Få se om jag ringer precis innan jag går.

Ultraljud nr 1 för dagen

Höger: 30 x 27 mm, 16x 15 mm, 15x11 mm, 8 st knappt centimeterstora

Vänster: 16 x 10 mm, 14 x 11 mm, 12 st knappt centimeterstora

Slemhinna 14 mm

Denna läkare trodde att jag kunde ta ägglossningsspruta idag. Få se vad Storkklinik tycker.

Antagligen så är den på 30 x 27 mm en cysta och inte en vanlig äggblåsa. Så det innebär alltså bara fyra äggblåsor. Det är ett ganska dåligt resultat tycker jag med tanke på att jag har en stor äggreserv. Fyra äggblåsor innebär ju inte fyra ägg för de kan ju vara tomma också. Jag hade velat ha minst 10 äggblåsor för att öka chansen till livsdugliga embryon.

Håller inte koll

Det känns mer och mer som att höger äggstock är den mest aktiva även om det finns äggblåsor på vänster äggstock.

Jag gjorde ultraljud idag.

Jag fick mens förra veckan och jag kunde därför inte göra dag 3 ultraljudet. Idag hade jag en äggblåsa på 27 mm på höger äggstock. Kliniken ringde efter att jag hade mailat och jag ljög att jag hade gjort dag 3 ultraljudet. Jag hoppas att det inte är en cysta.

Sedan så skulle sköterskan prata med läkaren och sedan fick jag ett mail om att jag ska göra ett ultraljud på torsdag. Så jag ringde runt och ska göra två ultraljud på torsdag. En på ett ställe som har drop-in 20 min varje dag på morgonen och tar betalt privat och sedan hos en gynekolog på eftermiddagen. Det privata tänker jag göra ifall kliniken ger klartecken för äggplock på lördag. Det ska ju bokas tåg och hotell och jag vill få tag i kliniken innan de stänger vilket jag kanske inte gör när ultraljud nr 2 är gjort. Min mamma har semester nu och pga av risken är det lika bra att hon följer med.

Inläggets titel är för att kliniken undrade varför jag inte hade börjat med orgulutran. Jag skulle ha gjort det igår. Så fort de sa att jag måste ta det så fort som möjligt så gjorde jag det ca halv ett idag. Jag har haft så mycket annat att tänka på att jag tog fel på dagen att börja med det. Jag hade imorgon i hjärnan hela tiden och varför vet jag inte.

Resultatet på ultraljudet var ca 5-6 st ca 12 mm på höger och 1 st 11 mm på vänster samt några kring ca 9 mm på vänster.

74,0 kg

Exakt det stod det nyss på vågen. Jag har inte vägt mig på ca 2 månader.

Jag måste ta tag i det här men det får bli i september efter semestern.

Mitt i allt

Det är väldigt mycket just nu. Både bra och dåligt.

Mensen kom, medicin som ska vara i kylen fick vara i en varm bil i åtta timmar men jag tror att det inte blev mer än 25 grader varm. Kylväska och klampar.

Det dåliga orkar jag inte prata om. På grund av det dåliga så har jag inte haft lust att skriva ett inlägg.

Det är ingen fara för mig men pga av att jag är klantig orsakade jag på min första semesterdag i lördags en väldigt stor onödig kostnad. Just det sista jag behöver just nu.

Det finns därför inte så mycket lust att skriva inlägg de kommande dagarna.

Jag är hemma på imorgon kväll. På söndag är det Femmis-träff.