Vilka IVF-mediciner ska man ta?

Jag mailade en svensk läkare och frågade om jag kunde få recept på IVF-mediciner och skrev vad CFC hade skrivit till mig. Men han ville veta vilken förpackning och antalet och det visste inte jag. Jag sa att jag skulle återkomma.

Så den infon jag fick från CFC räcker alltså inte. Jag måste nog be Storkklinik vara med tydliga.

Men om ni kan få ut vilken sorts förpackning och antalet utifrån CFC:s info så får ni gärna skriva det här.

CFC:s plan för mig

Dvs. på din 3. menstruationsdag skal du starte med 150 IE Gonal-F dagligt og det skal du have i 6 dage. Herefter skal du skannes igen og starte på det der hedder Orgalutran 0,25 mg, samtidig med en justeret dosis Gonal-F, indtil du har ægposer på 17 mm. Så skal du have en ægløsende sprøjte Ovitrelle og komme herned mhp. IVF behandling.


------------


Om jag får mens 28 dagar efter denna mens så blir det den 22 maj. Två veckor senare är det den 5 juni.
Den 3 juni är jag uppbokad och den 15 juni ska jag på dop.
CFC vill att jag kör det korta protokollet. Om Stork vill också köra det korta protokollet så kan det bli en IVF i juni.

Alternativ och splittrad

Jag har nog inte skrivit det här men jag hade en telefontid bokad med CFC idag. Vi pratade i fem minuter om IVF. Han sa att jag kan börja när som helst. Han ska skicka en plan till mig och när jag är redo så kan jag bara säga till.

CFC är min backup-klinik just nu. Stork är fortfarande det jag ska köra med.

Jag vet att jag måste ha tålamod men den finns just nu inte hos mig. Det känns lite värre för varje dag som går. Längtan efter maj är så stor. När det blir en ny månad så blir det ett steg närmare.

Drömmen är stor om att få göra IVF i juni men det finns ju en hel del datum som jag inte kan då så jag vet inte.

Realistisk är väl augusti.

Så vi får se vad Stork säger.

Hur skulle det kännas att vara gravid?

Jag tänker den tanken varje dag. Oftast flera gånger om dagen. Jag vet inte om det är bra eller dåligt men jag tänker på det.

Nu tycker jag att mina bröst känns annorlunda. Det beror väl på mensen. Nu undrar jag om brösten skulle kännas likadana om jag vore gravid. Lika annorlunda.

Jag tänker på att hur många veckor gravid skulle jag vara om min mage ser ut som den gör jag idag. Antagligen skulle alla tro att jag ser ut som vanligt så det är väl de första 12 veckorna åtminstone.

Det är jobbigt att inte vara gravid.

Men jag försöker att se till att jag har saker att längta till. Något eller några saker varje vecka. Nästa vecka är det en ledig dag mitt i veckan. Veckan efter är det det igen.

Jag köpte skor idag. Skor att ha när det blir varmare. Kanske redan i slutet av maj.

Jag har ju fått kommentarer om min ekonomi här så det känns lite känsligt att skriva varje gång jag köper något. Men ni ska veta att jag använde de rabatter och erbjudande som fanns så att jag kunde köpa 2 billiga par skor. Jag har inte klippt mig på ca 2 år fast jag velat. Det är så jag har prioriterat. Men jag har lovat mig själv att den dag jag blir gravid så är en klippning en av de första sakerna jag ska unna mig själv.

Det är jobbigt att inte vara gravid.

Hur läget är med mig nu

Jag ska räkna ordentligt men det verkar som att jag två månader i rad fått mens med 28 dagar emellan. Igår fick jag min mens.

Jag mådde ganska dåligt på tisdag kväll och sov bara tre timmar natten mellan tisdag och onsdag. 

Nu känns det som att det är så mycket mediciner att hålla reda samt det är mycket att göra på jobbet och fritidsintresset. Min kropp pallade nog inte längre och jag har då försökt att minska ned bördan denna vecka. Imorgon skulle jag ha hållit på med mitt fritidsintresse men jag ringde i onsdags och sa att det får ta någon annan att göra min uppgift.

Så då har bloggandet hamnat på sista plats.

Jag ska försöka ta det lugnare nästa vecka också och har därför tackat nej till att göra två saker. Men jag tar en dag i taget och om jag mår bättre så kanske jag ändå orkar göra en av de sakerna.

Jag fick också ordinerat att sluta dricka mjölk och ta två metformintabletter vid dagens största måltid av läkaren. Tidigare var det en tablett vid frukost, lunch och middag.

Jag dricker inte kaffe och dricker väldigt sällan te så mjölk och vatten har alltid varit det jag har druckit. Jag kommer att sakna mjölken.

Jag behöver sol. Jag behöver värme. Det blev än mer påtagligt med min D-vitaminbrist.

Det är inte bara jag som längtar efter sommar, sol och värme. Många pratar om det. På jobbet och på fritidsintresset. Igår sa en person att det känns som höst nu och snart är det september och det är då verkligen höst igen. Den personen menade att vi därför ska tillvarata alla dagar i maj till augusti oavsett väder. För varje dag som går så är det också fler som pratar om att det blir en dålig sommar igen. 

Inte haft tid

Det har varit så mycket med allt att jag inte hunnit med bloggen.

En snabb uppdatering. Jag var hos läkaren igår. Ska börja med d-vitamindroppar. Det kostade 508 kr. Sedan skrev han ut folsyra också men det kostade under hundralappen.

Det är dyrt att skaffa barn. Men även om jag inte hade velat ha barn så hade d-vitaminet behövts. I mars förra året tog jag d-vitaminprov och det var bra. Det är den dåliga sommarens fel. Ingen sol som har kunnat bygga upp mitt lager av d-vitamin.

Mycket snö har smält

Det är mest snöhögar som plogats ihop som är kvar. Det var fint väder idag även om det var blåsigt.

Tiden går men det känns långsamt. Det blir aldrig maj känns det som. Men det är maj om 11 dagar.

Det är Femmis-träff imorgon.

Annars så händer inte så mycket. Brösten har känts lite konstiga de senaste dagarna. Lite mer flytningar. Jag kopplar det till ägglossningstider. Så nu är jag i väntans tider för mens. Om jag skulle gissa så kommer den nästa helg men mars var en lång månad så den kan komma om några dagar redan.

Jag har börjat titta på tv-serien Elementary på internet. Jag har inte tålamod att titta på serier på tv när jag vet att det finns många avsnitt att streama på nätet.Det är en bra serie tycker jag men den engelska serien om Sherlock Holmes är bättre.

Jag träffade min kompis idag. Hon tyckte att jag skulle be att få sätta in två embryon på en gång. Nu vet jag att man sätter in bara en de första gångerna innan man går över till två. Hon trodde bara att det skulle öka mina chanser och om det blir tvillingar då så hon att jag slipper jag känna skuldkänslor ifall jag inte kan skaffa ett syskon. Det blir ett embryo vid den första IVF:en för jag vill inte chansa om det absolut inte behövs.

Det är en IVF i taget. Misslyckas den första utan någon insättning så får jag se vad som händer.

Jag ska väl avsluta med något nytt.

Jag vill ha barn.

Våren är långsam men här

Det regnar och blåser men det är plusgrader och därmed vår.

Så nu saknas bara solen.

Jag skrev det i en kommentar till inlägget om det som hände i tisdags men skriver lite om det här.

Det är nog att dagen efter något bra händer mig som jag får veta om en persons graviditet. Jag hade nog tagit det bättre om jag hade fått veta det om en vecka.

Jag vill kunna vara glad en längre stund än 24 timmar. Inte få något negativt besked nästan direkt efter. Eftersom det hänt på detta sätt så många gånger i mitt liv så blir det frustrerande för varje gång det händer igen.

Den känslan efter konserten hade jag nog velat kanalisera på ett bra sätt. Nu är den känslan borta för jag tänker på hur tisdagens besked fick mig att känna och tänka. Men med tiden så glömmer jag och förhoppningsvis kan tänka positivt igen.

Jag umgicks med en 9-månaders bebis igår och det fick mig inte att må dåligt. Det var helt ok och kändes helt normalt.

Ny dag och nya tankar

Det är få graviditetsbesked som berör mig på ett negativt sätt. Gårdagens gjorde det. Men ingen märkte det. Så under tiden jag höll på med min fritidssysselsättning så skrev jag inlägget för att få ur mig alla känslor så att jag kunde fokusera på min fritidssysselsättning.

Barnlöshet är ett svårt ämne. Sarah Dawn Finer grät när hon sjöng sången om det under sin konsert. Hon sa också att hon grät hela tiden när hon spelade in låten i studion.

Jag har läst bloggar och inlägg på Familjeliv. Det finns människor som undviker vissa gravida eller barnfamiljer vid vissa tillfällen för det är så svårt att se dem så lyckliga och påminnas om det man inte har. Lyckligtvis har jag inte känt den känslan än men ju längre tiden går kanske det blir svårare för mig också. Jag blir glad när andra Femmisar blir gravida eller när andra bloggare blir gravida.

Det känns lite när någon på jobbet blir gravid men gårdagens besked gjorde nog mest ont hittills. Det finns nog ett par anledningar till det och jag beskrev det i kommentaren till förra inlägget.

Jag är glad för han och hans sambos skull för varje barn är ju efterlängtad. De har tur att få uppleva denna lycka utan större svårigheter att bli gravida.

Medan jag måste ta lån och för varje gång jag gör något test så blir resultatet sämre på något i min kropp.

Jag beskrev det bra i en kommentar till förra inlägget. Det är slitsamt att för varje gång det händer något positivt i mitt liv så dyker något negativt upp ganska snabbt.

Jag blev peppad av konserten, kände mig glad och fick upp hoppet om att det här ska gå vägen i sommar. Varför skulle jag inte få vara unnad att ha denna känsla i några dagar i alla fall?

Jag är så rädd att de säger att nej tyvärr är dina resultat så dåliga att IVF inte kommer att fungera på dig heller.

Idag ska jag försöka att tänka positivt. Jag ska göra det jag kan för att bli gravid. Äta mer nyttigt och träna mer. Det är bara att bestämma en dag som jag ska ta tag i det. Ni kanske undrar varför jag inte bara börjar idag. Jag orkar inte förklara hur mitt veckoschema ser ut men jag ska klämma in att röra på mig mera någon dag.

Påminnelse om att jag inte har

Idag sa en person att han ska bli pappa den 6 juni. Den person som jag dum nog berättade om det som hände i september. Nu sa han det till flera samtidigt vid ett möte pga att han ska vara pappaledig i juni.

1,5 år har de varit ihop också.

Nu kommer några säkert säga att bara för att jag inte hittar någon som vill ha barn med mig på direkten så ska jag inte unna andra denna glädje.

Jag är glad för hans skull men en sådan man knackar tyvärr inte på min dörr.

Jag som var så glad pga gårdagens konsert och nästan direkt efter kommer detta. Jag har ju skrivit det tidigare men ni tror inte på mig. Så fort en bra sak händer i mitt liv så händer en negativ ganska fort efter det.

Jag vill också ha barn. När är det min tur???????????????????????????????????????????????????????

Upplyftande

Jag var på Sarah Dawn Finer konsert igår (present från min syster). Min syster ville se konserten och trodde att jag skulle gilla den också. Jag hade inga förhoppningar. Jag hade till och med glömt bort att jag skulle på konsert tills min syster ringde på söndag kväll och påminde mig.

Men det var en jättebra konsert. När hon sjöng låten "Till dig" om barnlängtan så grät hon. Hon sa innan hon sjöng låten att hon grät hela tiden hon spelade in den i studion.

Barnlängtan är ju djupt och personligt.

Gnager fortfarande i bakhuvudet

Jag ska till gynekologen den 23 april. Jag funderar mer och mer på att säga till honom att göra ett ultraljud på magen. Jag kan inte släppa det kroppscanningen kom fram till.

Det känns dumt att gå till vårdcentralen och berätta om det som har hänt samtidigt som de inte har en ultraljudsmaskin. Akuten kan man heller inte gå till.

Man kan ju ha cancer utan att man märker av det.

Vad tycker ni?

Ingen sol än

Men det ska bli sol idag. Jag gick till www.klart.se och enligt den sidan så blir det bara sol ett par timmar från ca kl. 11 och framåt. Framåt 17-18 är det molnigt igen. Jag hade önskat att det hade varit mer sol idag. Men meteorologerna har ju oftast haft mer fel än rätt de senaste åren.

Jag räknar ner till maj. Vad tiden går långsamt.

Samma rubrik om och om igen

Fikade nyss på jobbet och ämnet var sommarsemester. Cheferna håller på att gå igenom sommarsemestrarna och innan april är slut ska vi få veta om de är godkända. Vad vi hört så är de preliminärt godkända men vi får se.

Semestrar med sina familjer osv. Jag vill också ha barn och kunna göra allt roligt.

Så jag är otålig. Tycker tiden går så långsamt. På måndag är det den 15 april och då har halva månaden gått. Då är det också en månad kvar tills journalsamtalet.

Jag vill börja nu. Jag kan ju inte med säkerhet säga att det blir ens ett försök i sommar. Man vet aldrig hur det blir med kroppen. Det vore så kul om jag kunde säga att jag har varit ruvare innan sista augusti.

Vår på söndag

Det ska bli skönt när våren kommer. Kanske kan man sluta med vinterkläder nästa vecka eller åtminstone innan månaden är slut.

På apoteket igår sa den som gav mig medicinern att jag inte får äta den tillsammans med kosttillskott. Jag som brukar ta allting på en gång på morgonen. Folsyra, vitamin och metformin.

Så i morse tog jag bara metformin och levaxin tillsammans. Jag glömde fråga om jag får ta det tillsammans med metformin men man borde kunna det tror jag. Det är ju inget kosttillskott.

Så nu får jag hitta en annan tid att ta vitaminerna och folsyran. Jag har ingen lust att bära med mig saker i handväskan hela tiden och det är därför jag tar allt på morgonen. Jag får börja ta det innan jag går och lägger mig men det är lättare att glömma bort det då.

Provsvar

Även om jag inte åker ner på försök så händer en del ändå.

Så jag skulle hämta mina provsvar idag. Det var bara en formalitet för kliniken behövde dessa provsvar.

Men, ja det är alltid ett men.

Mitt värde för sköldkörteln är inte bra så nu måste jag börja äta Levaxin varje dag. Sedan var mitt D-vitaminvärde väldigt lågt. Men där hoppas vi att de går upp nu när det börjar bli varmare och mer sol.

Väga mig i mitten av månaden istället

Jag har ju misstänkt ett tag att två veckor varje månad väger jag mer än normalt pga mensen. Idag vägde jag mig och väger 70,2 kg.

Så det är nog bättre att jag väger mig 2 veckor innan mens istället. Så jag väljer nog datumet den 15 istället.

Fått lån

Efter att ha pratat med banken två gånger och gått med på alla deras krav så fick jag lån. Inte på det beloppet jag ville men det räcker till en IVF. Jag är nöjd. Så helt kass är inte min ekonomi.

Jag gick upp idag också

Jag grät inte igår men kände att det vattnades i ögonen lite.

Jag förstår banken men jag tänker också på hur jag har räknat på hur jag ska ha råd med det hela.

Jag vill inte hamna i lyxfällan. Jag vill inte ha så mycket skulder att mitt barn mår dåligt. Det har jag aldrig velat.

Problemet är att om jag visste för bara ett halvår sedan att det skulle bli IVF kanske jag skulle ha tagit vissa andra ekonomiska beslut. Sådana beslut som kanske skulle ge mig ett lån idag.

I stundens hetta så kan man skriva saker på sin blogg som kan tolkas hur som helst. Jag hade ingen lust att skriva hur mycket och detaljerat som helst om alla mina tankar igår.

Men jag väntar på bankens samtal och då får jag väl en motivering.

Jag blir väl tvungen att fundera om jag ska våga vänta ett år tills jag kan ta ett lån på beloppet jag vill ha eller bara låna till 1 IVF.

De vattniga ögonen kom tillbaka

Så nu ska jag gå och lägga mig. Fantisera om att vinna pengar fast jag inte spelar spel och om att en bra man ska dyka upp så att vi kan ta lån tillsammans och åka till Danmark. Det gör nog att jag somnar.

Troligtvis nekad lån hos min bank

Eftersom det nu är på gång så kände jag att det kanske är dags att ansöka om lån. På min banks internetbank kan man ansöka om preliminärt lånelöfte. Jag vill egentligen låna 120-150 000 kr men läste att man senare kan ansöka om höjning av lånet. Eftersom jag vill ha en så låg månadskostnad som möjligt så ansökte jag om 80 000 kr i lån när kl. var ca 18.

Två timmar senare vid kl. 20 så ringde banken och ställde frågor. Jag sa sanningen att pengarna skulle till provrörsbefruktning och att jag är själv. Hon sa då att de ska titta på det och återkomma imorgon. 10 minuter senare ringde hon igen. Hon sa att det är tveksamt till om jag får lån.

Det är bilen som spökar. Den kostar mig för mycket. Hade jag högre lön så hade det inte gjort något men nu gör det det.

Jag sa att jag behöver minst 60 000 kr och hon får ringa mig imorgon och tala om hur mycket jag högst kan få. Sedan får jag ta ställning utifrån det.

Det är nog bra att jag är ute i god tid. För det kommer att ta ett par dagar att mentalt orka hitta en ny långivare.

Det var medlemslån på min bank som jag ansökte om. Jag tog längsta återbetalningstiden som är 12 år.

Att chansa och bara låna till ett försök känns för riskabelt.

Skulle jag ha ljugit och sagt att pengarna skulle till något annat? Banken tänker ju på att barn kostar.

Svar från kliniken

Ingen plan förrän journalsamtalet. Det får bli som det bli. Jag får väl bara ha tålamod.

Vill börja nu med IVF

Tiden går så långsamt.

Jag funderar på vilka veckor som jag kan göra äggplock och insättning i juni och juli. Men jag antar att man får inget schema över vilka mediciner man ska ta och när förrän journalsamtalet. Det gör ju det svårt för mig att pricka in något i juni.

Hur lång tid från medicinstart till äggplock varierar ju. Det kan ju vara 6 veckor.

Just nu finns det 7 dagar i juni som jag inte kan vara i Köpenhamn. Nu är de utspridda över månaden men den första dagen är den 15 juni vilket är dopet. Sedan 18-19 juni och sedan 27-30 juni.

Jag mailade kliniken idag om man kan få sitt medicinschema innan journalsamtalet. Tyvärr har jag inte svaren på alla mina tester än men bokade idag tid hos den läkaren som skrev ut remisserna på testerna. Om 15 dagar ska jag dit.

I juli så har jag inget bokat fram till den 27 juli.

Problemet är att jag inte vet när man ska göra ultraljud. Börjar ultraljuden två veckor innan äggplock eller är det varje vecka så fort man startar med medicinerna? Är det varje vecka så är det svårt att göra ett försök i juli eftersom jag är på semester 27-30 juni.

Annars får det bli augusti som den ursprungliga planen var.

Allt detta påverkar ju också när jag ska ta lånet. Jag vill ju ta lånet så sent som möjligt.

Saker och ting går inte som man har planerat

När vi kom till huset så visade det sig att min kompis hade fått fel nycklar. Så vi fick åka till hennes sambos jobb för han hade nycklarna och enkelväg tog den resan en timme. Tyvärr blev inte så mycket gjort som hon ville. Men jag och hennes mamma gjorde så mycket vi kunde tillsammans med henne.

När jag vaknade idag så hade jag en jättestor lust att försöka börja med IVF så fort som möjligt. Äggplock och insättning i juli istället. Men i juli är jag ensam på jobbet av dem som kan mina arbetsuppgifter. Det är nog inte läge att vara borta från jobbet då. Men samtidigt så skulle det vara skönt att ha det gjort inför sommarsemester nr 2.

Angående scanningen. Min syster hade byxor, linne och en kofta på sig. Hon ombads att ta av sig sin kofta inför metalldetektorn och kroppsscanningen. Ingen sa något till mig. Jag hade leggins, kjol, tröja, strumpor och behå. Jag kände att det inte var läge att fråga dem saker så jag svarade bara på deras frågor. De sa att jag kunde ha något på magen eller i magen. Men direkt efter kroppsscanningen kände de på mig. Efter de förde bort mig så kände de på mig också. Jag var orolig att de ville röntga mig i en sjukhusröntgenmaskin men det hände aldrig.

Så jag fick aldrig veta vad de såg.

Livet tuffar på och jag hoppas att det inte är något farligt i magen

Jag jobbar och sedan gör jag allt jag ska på fritiden. Imorgon ska jag hjälpa min kompis att städa i deras hus.  De vill förbereda så mycket som möjligt innan de flyttar in i slutet av april. Eventuellt blir det lite målning av en vägg också.

Annars så känns brösten lite konstiga. Mensen är slut så nu börjar en ny period. Det är väl förberedelser för en ägglossning som troligtvis inte kommer.

Ibland tänker jag konstigt men jag kan inte riktigt släppa tanken om att kroppsscanningen sa att jag hade något i magen. Ett barn vet jag att det inte är men man har ju hört talas om snabbväxande tumörer. Är det något jag ska kolla upp? Ett vaginalt ultraljud ser ju bara livmodern och inte resten av magen. Ultraljudet i mitten av mars sa ju inget. Men samtidigt så mår jag inte dåligt så jag kanske inte har en tumör.

På söndag är det också Femmis-träff igen. En av mina Femmis-vänner ska testa imorgon så jag hoppas att vi  får höra ett positivt besked på söndag.

Jag längtar till den 15 maj. Jag hoppas på att de tror på att IVF kommer att fungera på mig.

Ångrar inte NY-resan och jag är mogen

Min syster är väldigt glad över att bara vi två kunde åka iväg tillsammans på semester en vecka. Vi hade aldrig gjort det tidigare. Vår relation blev djupare på grund av all tid vi spenderade tillsammans. Hon ville till New York för hon har alltid drömt om att få åka till USA. Att få göra en annan person lycklig gör att jag mår bra. Om någon tycker att jag inte är mogen på grund av det så får det vara så.

Vet ni att en kollega kom in till mig idag och sa att han tyckte att när han var i New York började han också tycka efter 3-4 dagar att det blev lite för mycket. Han hade dock aldrig sagt detta öppet till någon annan.

Är det så att den allmänna stämningen är att man ska tycka om NY och de som inte gör det håller tyst?

Jag är kanske inte bra på att uttrycka mig på bloggen. När jag menar att jag skulle vara snäll så menade jag att jag inte skulle bara prata galla om staden och säga bara dåliga saker. Man kan säga det på ett mer fint sätt vilket jag också gjorde idag. De alla förstod att NY inte passade mig. De frågade mig om det inte fanns ljusglimtar. Att få gå på NBA-match, gospel och teater var kul.

Men att få umgås med syrran och vara hemifrån var också skönt.

På jobbet kan man faktiskt inte bete sig hur som helst. Så hur man säger saker och ting påverkar relationerna till kollegorna och chefen.

Jag är dock väldigt nyfiken på att få höra era historier om att på hemresan från NY tas av säkerhetskontrollen och föras bort ovetande om vad som ska hända och om man ens får komma hem.

När jag har varit i andra länder har jag inte tyckt att det har varit jobbigt att vara på semester i de länderna. Det fanns bra mat och mataffärer. Inget kämpande eller störande moment. Det var en skön och avslappnad semester oavsett om det var storstad eller strand. Men NY var inte det.

Jag gillar aktiviteterna men de varar bara några timmar av ett dygn. Så därför skulle jag kunna ta en weekend i New York om det är en person som också gillar den aktiviteten. Jag skulle gissa att min bror skulle vilja gå på en NHL-match någon gång i sitt liv. Han vill nog antagligen vara där så lite som möjligt alltså åka på torsdag och åka hem på en lördag. Man är då hemma på söndag morgon. Min syster kanske skulle vilja se en musikal som jag också gillar.

Jag har svårt att äta nyttigt när jag inte äter hemma. Godis stod på bordet under påsken hos föräldrarna och jag åt det. I USA är det väldigt svårt att äta nyttigt. Vi försökte äta så nyttigt det gick. Därför åt vi på varuhuset Macy's ganska ofta för där fanns det grönsaker och frukt. Men samtidigt ska man ju äta den mat som finns i landet för att testa på deras kultur. Det var en av anledningarna min syrra vägrade gå in på McDonalds. Under hela vistelsen gick vi inte in på McDonalds en enda gång.

Jag har inte tiden på min sida och känner att jag inte har tid att kunna spara ihop minst 60 000 kr för ett IVF-paket innan det är för sent. Jag har dock råd att betala minimibeloppet varje månad.

Sol idag

Idag ska jag träffa min kompis och hennes två barn. Hon funderar på om vi ska åka till fjärilshuset idag. Ute en stund ska vi alla fall vara. Det är inte så varmt men man blir gladare av solen.

Jag kanske lät väldigt deppat i förra inlägget. Men det känns bättre att få skriva av sig.

Angående vilket alternativ jag väljer när jag ska berätta om resan på jobbet. Jag skulle nog ha varit lite tydligare med det. Vad jag vill är ju så klart inte det jag gör. Jag är snäll och säger att det var ok men att resan inte förändrade min bild av NY.

Jag gav NY en till chans men den tog inte den. Det är inget jag kan göra något åt.

Svar på frågan om resan har skrivits i det förra inläggets kommentarer.

Jag har lagt upp min vikt igen. Målet är nu att gå ner under 70 kg. Läkarna skulle bli glada om jag kommer under 60 kg men det är en väldigt lång resa dit. Men nu ska det bli bättre på matfronten. Förhoppningsvis så   kommer jag att börja röra på mig mera också.