söndag 31 mars 2013

Kan inte låta bli + Jag vill bli glad

Jag har ätit godis eller onyttigt varje dag i typ 2 veckor. Så imorgon får vi veta hur mycket jag har gått upp i vikt.

Jag kan också inte låta bli att önska att något positivt händer mig. Inte litet positivt utan åtminstone ganska stort. Jag kan inte låta bli att tycka det är jobbigt att livet på bara flyter på. Det är ett rakt streck med dippar och sedan går det upp till samma nivå igen som det första raka strecket var på alltså nivå 0. Det känns inte som att det går över 0. Och det högsta på den skalan är 100.

Jag skulle behöva att det går över 0 och är det länge. Flera dagar åtminstone. Ibland går det över 0 men inte över 1. Sedan är det tillbaka på 0. Går det över 0 så är det högst en dag. Händer det något positivt så dröjer det inte länge förrän något negativt händer mig. Tror ni inte mig? Här är ett exempel.

Jag längtar hem. Blir tagen i säkerhetskontrollen och tror att jag aldrig kommer hem. Detta minne kommer jag aldrig glömma bort. Min syster sa sedan att jag som är den ordentligaste människan hon känner fastnar i säkerhetskontrollen och att det var en av de sakerna hon aldrig skulle tro skulle hända mig. Tydligen så kan drogsmugglare komma in i USA utan att fastna i kontrollen men jag fastnar.

Jag har också tänkt på vad jag ska säga när jag kommer tillbaka till jobbet på tisdag. Alla kommer att fråga mig hur resan var. Jag har absolut ingen lust att prata om den. Ska man vara snäll och säga att den var bra och de händelser som var bra? Ska man vara taskig och bara säga att det slutade med att jag blev intagen vid säkerhetskontrollen och inte vill prata om det hela? Eller ska man säga att det hände ett par bra saker och ett par dåliga saker och att bilden av NY inte har förändrats?

Ärligt talat så lockar alternativ nr 2 men kollegorna på jobbet lär inte få en positiv bild av mig om jag väljer det alternativet. Till er som tänker att man ska vara sig själv så säger jag bara medarbetarsamtal. Chefen undrar varför man inte pratar så mycket vid fikat, varför man sprider en negativ vibb på jobbet osv. Medarbetarsamtal som sedan påverkar lönesamtalet eftersom samma ämnen tas upp där.

Jag planerar ju så att jag ska göra bra saker och bli gladare men det jag vill ha kan jag inte planera för. Jag kan inte ge mig själv ett nytt jobb som ger mig minst 5 000 kr mer i lön. Jag kan inte göra mig gravid.

De som säger att om man tänker positivt så händer positiva saker så undrar jag vilken värld ni kommer ifrån. Tror ni att jag vill att negativa saker ska hända mig?


3 kommentarer:

  1. Jag tycker det är så tråkigt att du gillade resan som du sett fram emot så mycket. Men jag måste faktiskt fråga varför du åker till NY om du redan på förhand vet att du inte gillar stan? Är inte det lite att be om att bli besviken och missnöjd?

    SvaraRadera
  2. ..."så tråkigt att du INTE gillade resan" skulle det stå. Kanske en freudian slip från min sida som jättegärna vill åka till NY ;-)

    SvaraRadera
  3. Jag åkte för min systers skull. Hon ville åka dit. Hon betalade en del av min resa dit. Vi skulle göra andra saker än när jag var där förra gången.

    Vi gjorde saker som var kul där.

    Jag försökte ge NY en ny chans men staden tog inte den chansen.

    SvaraRadera