79,8 kg och social kompetens

Jag börjar misstänka att jag går upp i vikt när det är snart dags för mens.

Jag tror inte att jag har gått ner i vikt pga mina 15 min träning varje dag.

Jag fick mens den 21 augusti och jag vägde mig den 19 augusti.

Idag har jag klarat av att träna 15 min per dag i en hel arbetsvecka. Det är bra men jag har använt en del av min flex för att komma till jobbet lite senare. Jag behövde inväjningstid. Mitt mål är att vara på jobbet vid sju varje dag så att jag kan jobba in mycket flex. Men då måste jag gå hemifrån vid halv sex och gå upp halv fem. Jag är väldigt seg på morgonen så jag behöver mellan en kvart och en halvtimme för att gå upp ur sängen efter att klockan har ringt. Då blir klockan 4.

Denna vecka kom jag till jobbet mellan kl. 8 och 9.

Så jag måste fundera på hur jag ska göra. Jag kan heller inte vara hur länge som helst på jobbet pga mitt fritidsintresse.

Jag och min syster pratade tidigare i veckan. Vi kom fram till att vi båda måste öva på vår sociala kompetens. Kuratorn har sagt det också. Jag måste lära mig prata med okända. Jag ska inte skämmas eller vara rädd att andra tycker jag är ointressant. Jag ska inte behöva bli jätteledsen när de undrar om jag har barn.

Det enda sättet att träffa en partner är att kunna prata. Kuratorn säger att andra älskar att prata om sig själva så om jag ställer frågor så startar konversationen. Jag testade en gång men konversationen dog ut eftersom jag inte kom på vilka frågor man ska ställa.

Så nu försöker jag hitta tillfällen där jag kan prata med människor. Inte som mål att träffa någon utan att öva upp min social kompetens. Jag måste kunna prata med alla människor.

Svårt att hitta skor

Jag vill gärna sova ut på helgerna. Men jag sov inte bra inatt även om jag inte minns att jag vaknade. Jag var trött när jag vaknade. Så hela dagen har jag varit trött.

Jag skulle köpa skor idag. Men jag kom hem tomhänt.

Jag har letat på nätet idag också. Men en begränsad budget innebär att de skor jag vill ha kan jag inte köpa.

Jag letar efter bra sportskor att promenera i. Jag letar också efter höstskor att ha nu.

Men jag letar vidare. Kanske när jag inte är så trött så hittar jag något i någon av de affärer jag var i idag.

Min Ica Maxi har rea på träningskläder och sålde en träningströja för 50 kr. Jag köpte två tröjor idag.

15 min går både fort och långsamt + besök av en kattunge

Jag tränar nu på morgonen. Jag tränar en kvart på morgonen. Sekunderna går så långsamt.

Men när jag sedan ska äta, borsta tänderna och göra de andra sakerna på morgonen så går en kvart så fort.

En kvart ger inte så mycket träning men det är en start.

Ni kommer inte tro mig men idag öppnade jag balkongen vid halv åtta på kvällen. Jag hann bara ha balkongen öppen i några minuter innan en kattunge kom in.

Efter att ha fått hjälp av polisen så kunde kattungen komma tillbaka till ägarna som bor i balkongen bredvid.

Först ropade jag via min balkong, sedan bankade jag på balkongräcke och balkongvägg men ingen svarade. Jag ringde polisen. Medan jag satt i telefonkön så googlade jag vad jag skulle göra.

Polisen var jättesnäll och sa att denne skulle försöka få tag i numret till min granne. Min granne bor i porten bredvid och jag kommer inte in där. Polisen la på och sa att denne skulle ringa upp inom några minuter.

Han ringde upp och sa att han inte fick tag i grannen men han fick tag i någon annan i porten. Den grannen skulle ringa på min granne och tala om att deras katt fanns hos mig.

Sedan ringde polisen upp mig. När jag pratade med polisen då tittade grannen över på min sida och jag kunde lämna tillbaka kattungen.

Ni som följt mig vet att i min förra lägenhet fick jag också en katt och en fågel in i min lägenhet. Då bodde jag på sjätte våningen och nu på femte våningen.

Fel tidpunkt att skriva igår kväll?

Jag kanske inte ska skriva när jag är ledsen. Men har jag ingen att prata med så är det skönt att skriva lite. Jag somnade på en gång igår kväll.

Idag vaknade jag med huvudvärk. Men en tablett och två timmars vilande så har den försvunnit.

Mensen kom igår morse men det tänker jag inte så mycket på.

Idag är en bättre dag. Så oroa er inte. Ingen regn i sikte idag vilket innebär promenadväder.
Huvudvärken gjorde att jag skippade träningen idag. Jag ska nog ta en kort promenad idag och sedan blir det kokt korv med bröd.

Ha en fortsatt skön söndag allihopa.

Hantera min framtid

Såg just en film på trean om en kvinna som fick cancer och dog i 30-årsåldern. Utan barn men med många vänner och familj. Jag grät så mycket sista halvtimmen av filmen.

Hur skulle det bli om jag dog?

En av mina största rädslor är att dö utan familj.

Jag vill inte börja jobba på måndag. Jag behöver mer tid på mig.

Hösten kom för fort. Jag hann inte planera min framtid.

Jag skulle aldrig ha sett den filmen. Men jag kunde inte sluta titta. Filmen är slut nu men jag är fortfarande ledsen.

Just nu önskar jag att jag hade någon att prata med. Men nu ska jag försöka och gå och sova med tårar rinnandes.

Rent objektivt så säger alla att det går att leva ett lyckligt liv barnlös.

Men de säger aldrig att man kommer att bli påmind om barnlösheten varje dag. De säger aldrig att när man minst anar det så så kommer en kommentar liknande den jag fick denna vecka. När man tror att idag är en bra dag så förstör en enda mening det.

Idag var det inte bara filmen. Jag träffade en gammal klasskamrats mamma idag. Hennes dotter är lika gammal som mig. Hon berättade stolt att dottern blev mamma förra året.

Jag träffade min mamma idag och hon undrade varför jag såg lite nedstämd ut. Jag kunde inte glömma att en annan som är lika gammal som mig har fått barn. Jag sa till mig själv efter att jag hade träffat klasskamratens mamma att en annan persons lycka ska inte göra mig ledsen. Jag måste lära mig skaka av när andra berättar om sina familjer. Jag träffade min mamma ca två timmar efter klasskamratens mamma. Jag ljög ihop något till min mamma för jag orkade inte dra med henne i djupet också. Att hon aldrig får bli mormor är ju ett stort misslyckande för mig. Ett par timmar senare så hade jag skakat av mig det. Förhoppningsvis går det snabbare i framtiden när jag får höra när andra berättar om barn.

Men när jag såg filmen kom allt fram igen.

Jag googlade filmen och jag är inte den enda som gråter till den.

http://www.imdb.com/title/tt1440161/?ref_=ttpl_pl_tt

Åter igen fick jag höra...

"Men du har inte barn så du har tid. Jag har så mycket med skolstart, jobbet, familjen osv. "

Det fick jag höra ikväll av en person på min fritidssysselsättning.

Jag blir ledsen av att höra sådant. Är inte min tid värt något bara för att jag inte har barn?

Jag undrar om jag inte till slut borde säga någon spydig kommentar till de personer som säger sånt. Jag kommer ju att få höra sådana kommentarer i hela mitt liv.

Helst vill jag bara säga detta. " Jag kan inte få barn men om du ordnade att jag fick två miljoner så skulle jag kunna få barn. När du betalt för att jag har kunnat få barn så kanske du tycker att min tid är lika mycket värd som din tid."

Kurator och forskningsstudie om PCO

Jag var hos kuratorn igår. Det har snart gått ett år sedan jag började gå hos henne. Jag undrar hur länge till jag ska göra det. Jag kände igår att behovet fortfarande finns.

En vän smsade igår om att jag borde gå med i en studie om PCO på Karolinska. Jag mailade dem igår kväll. Jag fick svar i morse och jag föll på en av kriterierna. Man ska menstrationsstörning men jag har mens varje månad.

Man skulle under 12 månader gå ner i vikt och ta många prover under denna period.

I alla fall har jag fullt upp inför jobbstarten på måndag.

Jag var otydlig i förra inlägget om vikten. Jag har som mål att 1 januari 2015 ha gått ner några kilo i vikt. Det ska visa att jag är på väg åt rätt håll.

Min viktdelmål är 70 kg men det kan ju ta 1 år innan jag når dit.

Vi hörs

81,2 kg

Vägde mig nyss naken. Det har ju gått åt fel håll under sommaren. Det stora provet är ju vad som står på vågen den 1 januari 2015.

Lite mer än 4 månader till jul, nyår och årsskifte.

Andras lycka påminner mig om min olycka

Vid midnatt fick jag ett sms med bild på min kompis dotter. Hon föddes 20.40.

Jag vaknade av smset och skickade ett grattis. Vid halv sju idag fick jag ett tack sms från henne.

Det är höst nu och då skulle jag ha bestämt vad jag vill göra med mitt liv. Det enda jag kommer på kan jag inte få.

Vilket misslyckande av mig. Jag kan inte komma på något som skulle göra mitt liv bättre.

Jag sköt upp beslutet om mitt liv till hösten. Jag visste nog innan att jag inte skulle ta tag i detta under sommaren.

Jag vet inte om jag orkar både ta tag i vikten och börja betala för och engagera mig på en nätdejtingsida. Men jag blir äldre för varje dag att nu måste allt göras på en gång.

Små steg mot viktnedgång

Jag har bestämt att köra ett träningspass om dagen på 15 min. Jag började i lördags och det har gått ganska bra. Tiden går väldigt långsamt när jag gör det och orken är så där. Jag oroar mig för att jag inte kommer att ha ork att fortsätta med det när jag börjar jobba.

Att äta nyttigt har jag dock inte börjat med. Hemma går det bra men jag äter ibland hos föräldrarna eller fikar ute nu under semestern. Det är väldigt svårt för mig att äta nyttigt under semestern.

Min kompis smsade mig vid halv sex på kvällen idag om att hon är på förlossningen. Så snart kommer en liten flicka att födas.

Hemma igen

Jag var i Göteborg på semester. Men när vi åkte hem igår så tog vi en omväg via Ullared. Så jag kom hem sent igår kväll och det regnade sista biten. Men det var värt det.

Det har blivit mycket onyttigt under denna vecka.

Nu kommer min sista semestervecka och det känns lite stressigt. Har en del inplanerat.

Jag måste försöka ta tag i detta med att gå ner i vikt. Jag har en hel del att göra på mitt fritidsintresse också så det känns som att höststarten blir väldigt stressig och det är inte bra när jag ska hitta tid till att träna.

Min kompis som hade BF en 6 augusti har ännu inte fått barn. Så nästa vecka blir hon igångsatt.

Det är bättre

Det hjälpte att prata med kuratorn. Min vän smsade igår kväll och undrade om jag vill komma förbi idag. Hon har gått över tiden och ville ha lite sällskap. Jag skrev att jag tror inte att jag smittar längre och kan komma förbi. Hon är trött och orkar inte gå runt så mycket. Hon vill bara att barnet ska komma nu.

Vi pratade och sorterade lite barnkläder hon har fått från släkt och vänner. Det mesta gick att använda igen men en del var söndriga eller allt för fläckiga att de fick slängas.

Jag påminns inte så mycket när jag är hos henne. Det är annorlunda med henne.

Vi pratade om min framtid och hur jag ska gå vidare. Jag sa att det är tomt och jag vet inte vad jag vill.

Jag vet vad jag borde göra. Det är att gå ner i vikt och börja nätdejta. Men motivationen och lusten finns inte riktigt där.

Drömmen om att vara smal, hitta en partner och bli gravid/få barn finns där. Men den är inte tillräckligt stark för att ge mig styrkan/motivationen att träna varje dag och modet/engagemanget/tiden till att börja nätdejta.

Idag satt jag på timern på mobilen och lyckades göra några lätta övningar i 5 min. Inget man går ner i vikt av men jag tänkte se hur långt min kondition räcker till. Jag blev nog trött vid 3 minuter men redan vid 1 minut började jag undra när telefonen skulle pipa.

I peppgruppen på facebook finns många tips. Jag är bra på att ge tips om jag har några. Det är bara att själv följa alla tipsen som är väldigt svårt.

Är jag lyckligare om exakt ett år?

En dipp igen

Jag har mer tid att tänka på semestern. Det är både på gott och ont. Just nu mer ont.

Positiva händelser händer inte av sig självt utan man måste se till att skapa dem. Att vinna pengar är något som händer utan ens egen medverkan förutom att ha satsat pengar och spelat spelet. Men att gå ner i vikt måste man varje dag och varje sekund vara fullt engagerad. Man ska planera in tid till träning, ha ork, ha motivation, äta bra mat osv.

När jag kommer på positiva saker som jag vill göra så finns det antingen inga pengar eller ingen att göra det med.

Jag vill t.ex åka till Ullared och gå runt där. Inte för att jag köper saker för mycket pengar utan kanske slösar jag 500 kr. Jag vet att det är löjligt att åka dit för 500 kr för själva resan och boendet kostar mer. Men jag vill ha sällskap till Falkenberg också. Jag vill inte åka en bussresa över dagen dit utan ta bilen och i lugn och ro göra det jag vill där. Nästa år hoppas jag kunna åka dit om jag får någon med mig på resan. Reser man över sommaren så kan man göra annat också.

Jag måste alltså komma på positiva saker jag vill göra för att bli gladare. Just nu förutom Ullared så är det att skaffa barn. Men jag måste ta bort barn från den listan. Det är dock så svårt. Varje dag tänker jag på det.

Tänker på bristen på pengar, tänker på att jag borde kunna ha främlingar som har sex med mig varje månad för kanske den månaden sker miraklet, tänker på hur bra mitt liv skulle vara med barn osv.

Jag kommer dock inte ha sex med främlingar men det känns som att jag varje månad som går så slösar jag bort chanserna till mitt mirakel.

Varje månad som finnarna exploderar i mitt ansikte pga PCO:n påminns jag, när mensen kommer påminns jag, när människor påpekar min ålder och undrar om jag inte vill ha barn påminns jag...

Jag vill ha barn och minst två barn för jag vill att mitt barn ska ha minst ett syskon.

Så skulle jag få mitt mirakel så vill jag ha tvillingar. Jag vet ju aldrig om jag skulle kunna bli gravid igen.

Dippen består alltså i att jag hittar ingenting positivt i mitt liv just nu.

Jag ska till kuratorn imorgon och just nu är jag verkligen glad för det. Jag har ingen att säga till att jag inte är så glad just nu.

Åskan väckte mig halv sex i morse och jag gick och la mig efter midnatt. Så trött har jag varit hela dagen också vilket inte heller bidragit till att göra mig på gott humör idag.

Inte ett nytt misslyckande till

Jag har ju bestämt mig för att jag ska gå ner i vikt. Men det har inte gått bra under semestern. Först att vara sjuk och sedan bjuds man på mycket onyttigt när man är hos andra. Jag fikar mycket och på caféer finns sällan något nyttigt om man inte vill köpa en dyr smörgås. Jag är inte rik så det blir ju då onyttiga kakor som är billigare.

Men kanske efter semestern kan jag ta tag i det.

Jag vägde mig idag men kände att lägga upp vikten här känns inte rätt. Att sätta det på pränt är som att visa misslyckandet offentligt.

Drömmen om barn finns där i bakhuvudet. Jag känner det varje dag. Jag kan bara hoppas att den blir vagare och vagare för varje dag som går.