Och då vaknar jag halv åtta. Jag har massor att göra men ville ändå sova så länge som möjligt. Kroppen hade andra planer.
Igår var jag hemma hos min kompis och hennes familj. Hennes son blev 9 månader den 8 mars. Det har dröjt över en månad sedan jag såg dem sist på grund av jag har varit sjuk och de har varit sjuka. Precis som man har läst på nyheterna så har denna vinter verkligen varit jobbig ur sjukdomssynpunkt.
Förra gången jag träffade hennes son så hade han bara lärt sig ta sig upp i en ställning på händer och knän för att kunna krypa. Men krypa kunde han inte. Nu kunde han krypa själv och gå med hjälp. Han kan gå om han håller i en lära-gå-vagn som han puttar framåt. Vad mycket som har hänt sedan jag träffade honom sist.
Jag fick en babybadstol av henne eftersom hennes son är för stor för den nu. Det var snällt av henne att ge mig den. Hon sa att hon hoppas att jag blir gravid i år.
Annars så händer inte så mycket med min kropp. Den vägrar bli helt friskt. Jag äter mina Provera-tabletter och ingen mens har dykt upp än.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar