Fattas något

Det går inte att beskriva. Jag har nog känt det i 2-3 veckor. Det har väl med julen att göra.

Man pratar mycket om barnens högtid och det är ett barn som fattas.

Eftersom äggdonationen närmar sig så känns det också att hoppet ökar. Men rädslan också. När läkaren säger 70 procents chans att man blir gravid så är jag rädd för att jag kommer att tillhöra de 30 som inte blir gravida.

Jag vet att i och med att jag flyttar så får jag en högre hyra. Men i och med bostadsbristen i Stockholm så kan jag inte chansa och gissa att jag kommer att få en trea i framtiden. Men visst blir det svårt att spara ihop till frysförsök om jag inte blir gravid nu.

Men blir jag inte gravid nu så får jag fundera på fortsättningen. Använda det tredje IVF-försöket som jag har betalar för? Använda en billigare klinik i Polen?

Men just nu är prio äggdonationen och sedan flytten.