Men jag har fullt med att packa ner allt i mitt rum i kartonger och sedan ska jag städa mitt rum. Den som satt i mitt nya rum har redan packat ner sina saker så en del kan jag redan idag packa upp.
Min mamma vill att jag ska anstränga mig så lite som möjligt och tycker att jag ska tänka noga när jag packar. Men tunga pärmar måste ju bäras och packas ner. Om jag inte packar ner dem så lägger jag dem på en vagn och kör den till mitt nya rum.
Min mamma vill helst att jag lägger mig ner i sängen och inte går upp på två veckor. Men jag minns ju vad som står i Storkkliniks broschyr. Jag läste den i väntrummet igår. Man ska leva som vanligt står det men om man tränar så dra ner på tempot under träningen. Nu tränar jag inte pga olika anledningar men promenader tror jag inte att jag behöver dra ner på.
Mamma och jag hade inplanerat att vi ska ta bilen och åka och fika någonstans imorgon. Det kanske tar 1 timme att köra dit. Jag ska köra. Hon undrar nu om jag vill ställa in det men jag vill inte det. Det är väl inte ansträngande att köra 2 timmar och fika där i mellan och kanske gå och shoppa.
Jag ska testa lördagen den 12 november. Jag tror att jag klarar av att inte tjuvtesta men vi får se. Klinikens test blir det den 12 november oavsett om mens har kommit eller inte. Kommer mensen innan så tror jag inte att jag har någon större lust att testa.
Jag vill berätta mer om gårdagen men det kanske blir ikväll.
Hehe, mammor =) Nä, lev precis som vanligt! Jag tränade, bar, gick, var ute sent... Det spelar inte så stor roll. Ska det fastna, fastnar det. Punkt slut.
SvaraRaderaMan kanske inte ska springa maraton eller göra övningar så man blir helt övertrött. Men som vanligt kan man absolut leva.