Hemma igen

Det är skönt att vara hemma igen. Det regnade mycket första halvan av hemresan. Sedan blev det mindre och vid Norrköping uppehåll.

Tanken var ju att jag skulle göra en del saker under mina semesterveckor. T.ex klippa håret, åka på endagsutflykter och annat. Nu måste jag tänka om men jag har ingen lust med det. Det var länge sedan jag klippte håret och jag behöver verkligen göra det.

Samtidigt så känns det som att så fort jag går ut genom dörren så påminns man hur viktigt familj och barn är. Det var nog mer påtagligt under semestern i Falkenberg.

Vi var på Vallarnas friluftsteater och åt även på deras upplevelserestaurang. Det var en man där som sjöng snapsvisor och berättade skämt. Vid ett av borden var det en stor familj. Plötsligt sa mannen som underhöll oss att ett par som är här idag firar ett jubileum snart gällande antalet år de varit tillsammans.

Tillsammans med paret fanns barn, barnbarn och barnbarnsbarn.

På stranden var det familjer, på Ullared, i frukostmatsalen på vandrahemmet osv.

Om jag inte hade en familj vem skulle jag spendera min semester med? Vem skulle jag spendera en del av min fritid med? Vem skulle jag exempelvis gå på bio med?

Den vän som jag kallar min bästa vän har ju sin sambo,styvson och son att vara med nu. De tar den största delen av hennes tid.

Det har varit en intensiv vecka. En besvikelse som jag var tvungen att snabbt ta mig igenom. När jag åkte på semester så kom tankarna när man såg alla semestrande familjer att jag kanske inte kan bli mamma. Jag vill inte vara 60 år och ensam.