Idag mår jag bättre än vad jag gjorde vid samma tidpunkt igår.
Igår berättade jag för ännu en person. En annan som också håller på med min fritidssysselsättning. Hon var glad för min skull och ville att jag skulle sluta oroa mig och tänka positivt. Sedan jag pratade med henne så har jag försökt att tänka mig med stor mage och som stolt visar upp den och berättar för alla som vill ha mer info. Jag har försökt tänka att det kommer att gå så bra när jag berättar för chefen i december.
Men steg ett är ju ultraljudet på torsdag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar