Officiellt över

Så jag tog det obligatoriska testet i morse. Resultatet vet ni.

Men på tunnelbanan till jobbet märkte jag att det var då jag började bli zombie. Så länge jag är själv så går det an men när jag är med andra så blir jag mer nedstämd. Jag orkar inte vara glad eller vanlig. Samtidigt så vill jag inte att andra ska veta. Ingen på jobbet har sagt något hittills så jag kanske döljer det bra.

Jag klarar av att göra det jag ska men jag har mycket mindre energi än vanligt. Så jag klarar precis att göra det jag måste.

Jag skulle i söndags ha börjat gå igenom kläder och så för semestern. Saker behöver tvättas och strykas. Men på förmiddagen i söndags låg jag mest i soffan. Igår satt jag i min solstol på balkongen eller låg i soffan.

Idag har jag lovat att följa med mamma och handla mat efter jobbet.

Jag har idag mailat kliniken resultatet. Får jag mail idag om mitt medicinschema så skriver jag det här.

När jag ser andra människor så ser jag bara glada människor. Jag vet att det inte är sant för jag känner inte dessa personer. Men jag kan inte gå en hel dag utan att se magar. Idag såg jag minst tre stycken magar bara på vägen till jobbet. Det var säkert fler men jag räknade inte.

Jag är inte glad men för varje dag som går så blir det bättre. Hade jag kunnat börja med IVF på denna mens hade jag nog inte varit lika ledsen.