Jag inledde dagen med att testa. Jag vet inte varför jag inte kunde låta bli. Men gjort är gjort och det var så klart negativt.
Jag lever som att jag inte är gravid. Kliniken har ju varit realistisk och alla vet att det finns knappt något hopp. Men man slutar inte att hoppas förrän mensen eller testdagen är här.
Nu har jag en dröm om att få höra orden toppenembryo någon gång om mina embryon. Inte att det är knappt godkänt och det är mycket mindre fragmentering än resterande.
Det har slagit mig också att denna ruvning sammanfaller lite i tid med inseminationen jag gjorde i augusti förra året. Saker som jag gör då. Att det är inledning av höstterminen och det är intensivt på fritidssysselsättningen. Att jag gjorde för mycket som kanske orsakade det som hände förra året är tankar som inte försvinner. Jag vet att det inte är logiskt och sant men jag kan inte få bort dessa tankar.
Men jag vill inte boka av några saker när chansen att jag är gravid är minimal. Jag vill inte att några andra ska veta att jag är gravid tidigt. Om jag har turen att bli gravid någon gång i mitt liv så vill jag nu inte säga till någon förrän i femte månaden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar